Verkar gå bra

Efter att ha pratat med min dr började jag att ta Tradolanen igen, det kliar endel men det har det alltid gjort de första dygnen på mig, vet inte varför? Men jag får inga utslag så det verkar funka, får dock fortfarande ta allergitabletter, Men bara andra dagen jag tar Tradolanen. Värken känns genast bättre men blir supertrött av dem, håller ju fortfarande på att öka upp Neurontinen också så blir rätt mycket tabl nu. Men jag går bättre, sover bättre, så fördelarna är ändå flera.
 
Jag har annars haft en bra helg, mest tagit det lugnt och bara varit hemma faktiskt. Bortsett från en liten loppisrunda, besök hos min "tantkompis" Judith som jag hjälper genom att köpa DS böcker.
Haft lite kompisar på besök och sådär. Och avslutade helgen med att få besök av min fina Melwin som sov hos mig inatt. Ett bra avslut på en bra helg :)
Han kom hit med en nyklippt frissa och alla hans fina lockar var borta, jättefint men det sista "bebisaktiga" försvann liksom och plötsligt blev han en stor gosse. Han är så mysig denna unge så lika härligt som alltid att få ha honom hos mig <3
 
Idag var det dax för nya tag på kursen, haft en väldigt bra dag där. Idag gjorde vi medicinsk yoga, jag fick dubbel massage, vi brukar massera varann två och två men snälla Marcus gav bort sin och tog på mig två ggr ist. Skönt! Min nacke älskar ju allt sånt där :)
Vi gick en lång skön runda i alla höstfärger och lite annat skoj :)
 
Nu blir det en slappekväll i soffan!
 

Blodbad

Hur kan det blöda så hemskt mycket när man skär sig i händerna/fingrarna?
Igår skulle jag öppna en konservburk, en sån som man drar upp och på nåt vis skar jag mig mitt i handen. Direkt så  började det blöda och det rejält, det bara rann. Sprang till toaletten för att tvätta riktigt och längs vägen blev det helt rött på golvet, trots jag höll papper för. Blödde genom fyra plåster med en gång så det var ju också omöjligt att se hur stort jacket blev. Slängde sen på en kompress och gasbinda istället.
Imorse tog jag av det och såret är inget stort men sitter illa till, så fort jag rör handen drar jag liksom upp det så det funkade inte med bara plåster imorse heller. Kunde nästan tro jag äter blodförtunnande men det gör jag ju inte, däremot är det ju rätt vida känt hur lätt det blöder i händerna.
Och det är så himla svårt att få plåster att sitta kvar i händerna också, inget bra ställe alls.
Jaja, går väl över till jag gifter mig :P Nej just det, jag skulle ju gå i kloster haha.
 
 
 
 

Studiebesök

Idag var det dax för studiebesök med kursen, till IKEA i Älmhult.
Först var vi på IKEAs museeum, intresant att få reda på mer bakom detta jätteföretag och hur det bildades och så. Fick se den allra första möbeln, katalogen osv. Kul!
Sen åt vi lunch på värdshuset som låg vägg i vägg med det, gott.
Och sen var det då dax för varuhuset, det ligger mitt emot det andra så bara att traska dit.
Länge sen jag var där nu, sist var det ju i Valbo.
Dock var det lite taskig tajming här nu för de ska stänga detta och öppna ett nytt nästa vecka, därför var det väldigt utplockat.
Men såklart kom jag hem med endel småsaker, ljus är ett måste ju :)
Det var en himla trevlig dag men lång sådan, vilket känns nu. Svårt för att gå då benet verkligen bråkar och trötter är jag då. Men nöjd med dagen, alltid lika trevligt att göra lite annat utanför skolan :)
 
Imorgon är det dax för Socialt företagande och fredag likaså.
Plus att jag imorgon ska tillbaka till skolan på kvällen. en släkting till mig är där från imorgon till fredag, en kurs som hålls där och så ville hon passa på att ses. Ska bli trevligt! :)
 
Min sömn är verkligen jobbig nu så hoppas då på en bra natt inatt, behöver det jättemycket nu känner jag för är helt borta när klockan ringer på morgonen, om jag ens sover då.
Jag pratade med min dr igår och jags ka testa mina gamla värktabl igen, kan mycket väl va som jag tänkt, att det blev för mycket för kroppen så får göra ett nytt försök. Vill dock helst vänta in i det sista för av dem blir jag ju också trött.
Sen har jag börjat med vätskedrivande igen, så gör inget annat än kissar, jag som redan gjorde det då jag dricker mycket och då allt kaffe bara rinner genom :P
 
 
 
 
 

Trött

Jag är verkligen inne i en dålig sovperiod nu, det är mycket mardrömmar som stör mig. Och som jag hatar det, att jag vaknar och är helt skärrad, svårt att bara somna om då. Sen känner jag att jag verkligen bara måste göra det då larmet ringer alltför snart...Sen vaknar jag av att jag har ont ist, händerna domnar som bara den så fort jag ligger lite på dem, jag som alltid ligger på sidan, och så är det min vanliga värk. Var en jobbig dag igår med den och då jag inte kan ta mina värktabl blir det extra jobbigt.
Har ju länge stått på Tradolanen vid behov men det var ju av dem jag fick såna problem med nässelutslag och sådär förra vintern. Jag vet av erfarenhet att det ibland kan bli så för att jag ätit dem för länge liksom, har jag sen en period då jag klarar mig utan kan det funka igen sen. Tror kroppen får nog på nåt vis för de är ju rätt starka.
Men då jag hade stora problem och då hudbiopsin visade på läkemedelsallergi vet jag inte om jag vågar testa igen.
Och vad finns då? Ja, Alvedon är det kvar som jag tål för är ju sen innan allergisk mot annat också. Alvedon hjälper mig bara om jag har huvudvärk så inte mycket att komma med. Tar visserligen det rätt ofta ändå, för just huvudvärken.
Min dr ska ringa mig idag så får jag se vad han säger om det hela för det här funkar inte så jättebra.
Måste också antagligen börja med nån vätskedrivande för jösses vad mina fötter svullnar. Blivit värre när jag höjde upp Neurontinen.
 
Jaja, som tur är så är man ju rätt van vid att ha ont så klarar ju mig ändå liksom.
Dax att göra sig i ordning inför ännu en dag på kursen. :)
 
 

Seeeg

Igår hade jag bara en halvdag på kursen, för jag skulle nämligen iväg sen, till min egna lilla häxa :P
Det var ett tag sen sist jag var där och sen dess har det varit rätt mycket för mig, bihåle och öroninfl, allergisk reaktion, rejäl sömnbrist. Så det var väl rätt väntat att mina värden skulle vara i botten. Jag har ju bara blivit tröttare och tröttare plus att min vanliga värk blivit allt bråkigare.
Så jag fick många nålar och som vanligt blev jag totalt slut efteråt.
Sen igårkväll fick jag ondare och ondare men var rätt snabb med att ta en stark värktabl, innan det bara brast helt liksom. Så efter ett par timmar kunde jag somna från allt, sov sen som en stock ända till nio imorse.
Gud så skönt det var, förvarnade min ledare igår om att jag troligtvis skulle bli hemma idag och efter min natt skippade jag att ställa klockan. Var i stort behov av att få sova ut.
Ändå är jag totalt slut idag också, fruktansvärt seg i hela kroppen. Har sovit endel under dagen och sitter nu med en kopp kaffe för att försöka piggna till lite.
 
Önskar er alla en trevlig helg :)
 
 
 

Fel ände av sängen

Imorse när min klocka ringde förstod jag inte varför jag inte nådde den, har alltid telefonen nära tll hands så det går snabbt att stänga av larmet.
Jag låg ju i fel ände! Vaknade nere i fotändan...haha hur lyckas jag?
Jag har drömt hemskt mycket inatt så har väl snurrat rätt bra skulle jag tro.
Var helt borta när klockan ringde så sitter nu med en stor mugg kaffe för att vakna till ordentligt.
Dax för en ny dag på kursen ju, trevligt.
Jag missade gårdagen då jag låg i migrän hela dagen lång. Det är nog dax för mig att boka tid hos min "häxa", migränen som kommer ofta är ett tecken och så kan hon kanske lindra mitt öra lite. Sen jag avbröt Antibiotikan har det inte blivit bra så jag har jätteont i det.
Ha en bra dag på er! :)
 
 

"Strejk"

Kursen "Socialt företagande" som jag går torsdag och fredag funkar inget bra.
Jag tog ju detta ist för praktik då jag inte kunde praktisera pga foten. Har fått höra en massa gott om denna kursen så hade höga förväntningar.
Nu är det snart bara fyra veckor kvar och det är inget annat än strul, har varit det från första början.
Det hela började med att vi skulle slås ihop med en grupp från en annan skola i kommunen (är upplagt så, så inget konstigt) bara det att vi blev för många för den lokal som är bestämd till denna kursen.
Därför skulle vi va först på vår skola och sen på deras, en bra kompromiss tyckte vi men de från Jämshögs skola satte sig på tvären och betedde sig som småungar redan första dagen. Första och enda gången vi har träffat dem för de åkte därifrån i panik, tårar och med massa ilska...Ja, vuxna människor detta!
Blev sen bestämt att vi skulle vara två grupper. Men lokalfrågan löstes liksom inte direkt och än idag är det inget bestämt. Vi har anpassat oss väldigt bra och tagit det där strulet, olika lokaler varje gång, olika tider osv.
Men nu har vi snart fått nog för här sitter jag idag, tredje veckan med enbart hemstudier, uppgifter får vi inga och ledaren träffar vi typ aldrig. Nu kan inte hon hjälpa detta då hon blivit svårt sjuk men den som är över henne då? Någon har ju liksom ett ansvar emot oss och blir det sjukdom måste man ju lösa det därefter.
Detta är så ILLA och vi har ju liksom inte fått ut nånting utav detta.
 
Jo, endel faktiskt men det är det vi själva tar tag i. Vi träffas på egna initiativ och sysslar med givande saker.
Grejen är också den att vi hela tiden får höra en massa olika, inställt säger nån och vi rättar oss efter det men så i sista minuten har de ordnat något, förra fredagen hade de då ordnat en annan ledare som då satt och väntade på oss, vi fick höra att vi skulle va hemma....Ja, ni ser.
Vi stannade hemma trots vi visste hon väntade för inte kan vi börja stå beredda fall i falll, nix så funkar det inte.
 
Denna veckan var oxå inställd, det hörde vi i tisdags. Bestämde då som egen grupp att vi skulle ses hemma hos varann vilket vi gjorde igår.
Men så ändras detta i sista minuten, igen. Det var en projektledare som ringde upp oss alla i onsdags, en människa jag inte träffat men jag såg min chans att framföra mina synpunkter och det blev inte mycket positivt. Nu ville de ha oss till ett studiebesök som idag, på en likn mässa vi var på i tisdags men en större och tio mil härifrån. Var jag intreserad? Både ja och nej för är allmänt trött på det här sättet nu och så ska det va en grej med stor brist av struktur, känns som en cirkus bara.
 
Vi är en tajt grupp och pratade mycket om det här igår och vi bestämde att va hemma idag, visa vårt missnöje liksom. Det funkar ju inte!
Jag resonerade först som så att kanske åka dit och då för att prata med den ledare som står över vår, för hon skulle vara där men palla alltså. En rörig dag och lång sån hade det blivit, nej blir ist en hemmadag.
 
Våra ledare vi har på "Klara livet" kursen har försökt reda ut detta, fastän de då inte har med denna kursen att göra egentligen, nej de gör det för vår skull men inte heller de får rätt information riktigt.
 
Ja, det är ILLA säger jag då bara igen!
(Ska tillägga att jag var lite sugen på att tala om att jo, vi åker dit idag och sen bara stanna hemma, det är ju så dem gör liksom men vi föregår ist med gott exempel och sa ifrån om att vi skulle va hemma)
 
 

Alltid lika kul

Igår var det studiedag för oss så jag passade på att ha mycket "måbratid" genom att umgås med fina människor, människor jag inte träffar jätteofta.
Jag åkte till Melissa och hennes lille gosse Zeb, jag missade ju tyvärr hans namngivningsfest nu för två veckor sen då jag var sjuk då.
Åkte dit igår för att träffa dem och lämna presenterna. Och som vanligt hade vi hemskt trevligt, vi slår ihjäl flera timmar på noll och ingenting :) Massa prat, fika, bäbisgos i massor och en skön promenix, sen hade hela dagen gått. Lille Zeb hade vuxit mycket sen sist och höll sig till skrattet hela tiden, precis som vi båda :) Han hade heller inte fått samma present på namngivningen, finns ju alltid en risk för det.
Jag köpte två söta nalleaskar, en till första tanden och en till första hårlocken. 
 
Efter det åkte jag sen vidare och då för att gå på kalas, min kusin Frida blev igår 22 år och det firades med tårta, kakor och trevligt umgänge. Jättetrevligt och så skönt att se hur bra hon och hennes kille har det i sitt egna hem.
Länge sen jag träffade dem och likaså mina andra släktingar som då var där.
Timmarna gick lika snabbt där och när jag väl kom hem var klockan tio så rätt slut som artist då.
Men då det som sagt var en givande dag står man lätt ut med att den blev lång. :)
 
Trodde att jag sen vid elva, när jag lade mig skulle somna direkt men icke. Halv två var hon när jag kollade sista gången och jag har drömt hela natten känns det som. Vaknade av att jag skrek vid sex, mardrömmarna är ett stort problem emellanåt. Och när man sen vaknar sådär är det rätt omöjligt att somna om så inte mycket sömn för min del heller.
Kommer nog krävas lite kaffe idag!
 
Vi har hemstudier så vi ska träffas hemma hos Terése, socialt företagande är det ju som gäller torsdag och fredag så vi är då en liten grupp som samarbetar :)
Men vi sparkar inte igång förrens kl elva idag, skönt för då hinner jag kanske bli lite mera människa.
 
 

Kärleksförklaring

Jag är ju endel med min minste brorson, denna ljuvliga lille krylltott :)
I förgår skulle han sova hos mig, ja det har fortfarande inte blivit nåt nattis i kommunen men är iaf på gång nu,
Jag älskar att ha honom hos mig, som den barnkära människan jag är stortrivs jag med barn så jag har absolut inget emot det.
Vi satt vid bordet och Melwin satt i mitt knä, mamma frågade honom om han var farmors gosse men fick till svar att nej, han var Malins gosse. Hon frågade igen och fick samma svar och så att "jag älskar Malin"...Vad fint och blödig som jag är började jag nästan "böla" <3
Han är i en sån härlig ålder nu då pratet verkligen kommit, munnen går i ett och alltid är det nåt kul man får höra.
Sånt här värmer verkligen, såklart!
Ja, att umgås med barn ger mig som vanligt hemskt mycket.
Jag hoppas att jag nån gång kommer så långt så jag får jobba med detta.
 

Helg!

Min helg började igårmorse då "Socialt företagande" kursen var inställd, så även i torsdags men då tog vi som grupp saken i egna händer och träffades hemma hos Terèse där vi hade hemstudier, massa kul att diskutera :)
Och så skulle vi då vara hemma igår, jag tog en sovmorgon vilket jag var i stort behov av. har sovit uruselt hela veckan.
Men när jag sen satt och åt frukost ringde Marcus mig, en från kursen, då hade han fått reda på att ist för vår vanliga ledare (som blivit sjuk, därav den inställda kursen) så hade de ordnat en annan ledare som nu satt och väntade på oss inne på skolan...Klockan var då tjugo över nio, vi skulle börja kl nio men vi hade ju fått fram att det var inställt...Ja, jösses alltdå, vi åkte inte in för inte kan vi liksom börja stå på "stand by". Nej, vi protesterade och stannade hemma som planerat.
Så min dag ägnade jag ist åt att vara ute hela förmiddagen, sen kom regnet så jag hade tur där.
 
Och igårkväll blev jag bjuden på middag hos lillasyster, de hade ordnat hemmagjord potatisallad och grillspett, sallad, bröd...Ja, en supergod middag med andra ord och man fick lite sommarkänsla där i allt höstregn.
Inte nog med att jag fick mat, fick också massa fina pysselsaker de hade beställt åt mig. Stämplar i mängder, fina änglar och "puttinuttiga" barn m.fl. Fina papper osv...Ja, lite av varje. Blev superglad!
Vi satt och spelade lite kort och fastän jag förlorade hade vi en jättetrevlig kväll.
 
Idag var det sen dax för en liten loppisrunda, hittade bara en film men iaf :)
Tog sen ett trevligt besök hos fina Lena och Rolf, två helt underbara människor, de är bara så härliga <3
Jag var också inom hos min "tantkompis" Judith, en söt liten tant jag träffade på en loppis och som jag sen kom att prata med ang Danielle Steel böcker. Hon är lika tossig i dem som jag och jag hade endel dubletter hon köpte. Jag fick sen hennes lista på de hon saknar och har sen ett par ggr tagit kontakt med henne för att jag hittat till henne.
Hon blir så hemskt tacksam och då jag är ute en hel del och också köper på nätet har jag ju lättare för att komma över några än hon. Kul när man kan hjälpa nån sådär :)
Och som de flesta gamla människor är hon väldigt pratsjuk för jösses, kunde nog stått kvar där flera timmar :P
Nästa gång får jag nog ta mig tid att ta lite fika där.
 
Ja, hela dagen gick fort och sen har jag bara varit hemma och tagit det lugnt.
Vilket jag nu ska fortsätta med!
 
 
 
 
 

Samverkansmöte

Nu är det bara sex (?!) veckor kvar av min kurs. Detta innebär att det med andra ord snart är slut, tråkigt enl mig då jag verkligen älskar att va där inne.
Eftersom detta är en form av rehabiliteringskurs för alla så ska detta nu följas upp av våra handläggare, som för min del är inom fk.
Så hon var där idag, hon är bra, ja faktiskt! Hon ringer t.o.m mig en gång i månaden för att kolla läget, kan ni tänka er?
Och så var där en som jag träffat förut, från AMA. 
Och så då jag och en av mina ledare.
Jag fick ta emot en massa beröm från min ledare, hur stark jag är som kämpar mig in så ofta trots mina diverse problem, att jag har en järnvilja, omtänksam, så trevlig och mån om alla jag nu lärt känna där inne. Ja, alltid skoj att få höra såklart :)
Vi diskuterade då vad jag vill göra när detta slutar. Jag vet precis vad jag vill, det är ju inte det som är problemet direkt.
Jag vill ha en fullständig utbildning och sen en praktikplats inom det jag jämt brunnit för, barn.
Mannen vi i vår grupp haft med oss, han från AFM, tycker absolut att jag ska satsa på en undersköterskautbildning och det kan jag absolut tänka mig. Fixar jag den biten är jag ett steg nämre det ultimata stället för mig, lekterapin på en barnavd.
Endel omvårdnadsutbildningar kräver endel behörigheter inom endel grundämnen, lite olika det där. Så jag ska kolla upp de olika alternativen och även en ev praktikplats. Ja, jag har många iddér och så får jag bara hoppas att kroppen min också tänker lika.
 
Så mötet gick bara bra och dagen har varit lika terevlig som alltid. Jösses vad skoj vi har där inne.
Han från AFM sa faktiskt igår att han aldrig inom sina 20 år i olika såna här grupper stött på en starkare och tajtare grupp. Kul!
 
Jag har dock under hela dagen dragits med sviterna av gårdagens olycka. Det väser i mina lungor, läpparna är lite större än vad de brukar och andningen är rätt ansträngd emellanåt. Ledaren där inne märkte detta direkt idag och frågade ändå om hon skulle följa med mig ner till läkarna (är ju en vc på samma ställe) så jag skulle få lite mer medicin men jag hoppade det. Dock känner jag nu att det var lite dumt för då hade jag kunnat få sån där medicin att andas in, det pallar kroppen bättre än de där trista kortisonen. Jaja, alltid lika lätt att va efterklok.
 
Nu är jag totalt slut som artist så ska bara ta mig en lugn kväll nu.
Har si sådär tusen myror i benen, blir så av kortisonen och tröttheten är enorm så vill egentligen bara till min säng nu.
 
 

Fel glas

Igår råkade jag göra ett misstag, ett misstag som hade kunnat sluta på akuten.
Vi satt och fikade och jag tog vad jag trodde, mitt vattenglas men ist var det Marias Treoglas, treo är jag hemskt allergisk mot och har så varit det mesta av mitt liv.
Jag kände direkt att det inte var vatten så var jättesnabb med att flyga upp och spotta ur det. Sköljde munnen, tvättade ansiktet med kallt vatten och gurglade med vatten.
Ändå så kom det en reaktion, dock inte superallvarlig för även där var jag rätt snabb. Tog en allergitabl snabbt och när jag sen märkte det blev sämre fick det bli 14 Betapredtabl.
Det kliade i munnen, läpparna och ner på bröstkorgen. Svullnade även endel och blev rött.
Men det hävdes rätt fort och jag hade tur, för tänk om jag hunnit svälja allt, ja då hade det alla ggr fått bli min EpiPen och sen akuten.
Det är klantigt gjort alltså!
 
Det är så otäckt med allergier för så snabbt som man reagerar och tyvärr kan ju en reaktion bi hemskt allvarlig och jobbig.
Tur jag alltid är noga med ha koll på alla mediciner jag bör ha hemma och faktum är ju att såna här misstag inte sker så ofta.
Fördelen med att ha varit allergiker i nästan hela mitt liv skulle jag tro.
 
Det släppte alltså rätt fort sen men så är det allt annat än bra för min mage med dem där kortisontabletterna.
Och nu med, när magen redan är jobbig pga all antibiotika.
Ja, vad gör man?
Jag har pga det här sovit dåligt inatt och är inte så värst pigg idag.
 
Sitter just nu och försöker vakna till ordentligt, trots jag varit upp länge.
För jag ska ändå ge mig iväg till kursen. Det är samverkansmöte där idag, jag, en ledare från kursen, min handläggare från fk och en handläggare från am ska ha möte för att utvärdera kursen, vad som ska hända sen osv.
 

Jag repar mig

Ja, jag börjar pignna till. Blev feberfri i veckan och både örat och bihålorna känns bättre, dock har jag hemskt ont  emellanåt så drygt elände helt klart.
Jag får ont i magen av Antibiotikan och tar fyra tabl om dagen så inget kul alls, och fyra dagar kvar av kuren.
Jag konstaterade precis att detta är sjätte öroninflammationen på ett år, inte klokt. Det är den där borrelian som fördärvat mitt öra fulllständigt.
Får avakta några veckor efter den här sista kuren och har det då inte blivit bättre än vad det var nu innan får jag ha läkaren till att kolla upp det riktigt, han sa ifrån om det nu när jag vär där men sen så länge det är inflammerat kan de ju just inte göra så mycket. 
Min hörsel blir kanske helt enkelt inte vad den en gång varit men det kan jag leva med, är värre med den ständigt spruckna trumhinnan. För det gör alltid lite ont i det örat, blir lätt inflammerat osv.
Innan jag fick borrelian har jag knappt haft nån öroninfl över huvud taget, högst en i hela mitt liv så stor skillnad helt klart.
Får se och hoppas på det bästa!
 
Så mina dagar har varit hemskt lugna nu, har inte varit i skolan på hela veckan, som tur var så var det hemstudier i både torsdags och fredags, så då missade jag inte så mycket.
Så nu skanar jag alla fina där inne mycket, hoppas och har som mål att orka med den här veckan så jag hoppas det går vägen.
Är för rastlös av att gå hemma nu och då kursen snart är slut vill jag ju verkligen inte missa något.
 
Så idag ska jag bara ta det lugnt. Orkar ju inte ens vara upp en hel dag men blir väl trött av både infektionerna och av tabletterna skulle jag tro.
 
 
 
 
 

Är det inte det ena, så är det då det andra

I torsdags förra veckan fick jag gå hem tidigare ifrån kursen, var hemskt risig och så hade jag migrän.
Efter ett migränspray och sömn kändes det sen något bättre, iaf migränen.
Därför var min förhoppning om att jag skulle kunna ta nya tag på fredagen men icke, förkyld, febrig och allmänt risig så fick va hemma då oxå.
Dett har sen hållt i sig, så i måndgas var jag på vårdcentralen där min dr konstaterade en öroninflammation plus en bihåleinfl, inte konstigt att jag var så risig och hade ont i både örat och av bihålorna.
Så en kur med antibiotika blev det och sen sa han att om mitt öra fortfarande inte är okej efter en månad eller så får jag höra av mig. Det är ju mitt dåliga öra, sen jag fick borrelian i det har det liksom aldrig hämtat sig, blir ju inflammerat för ingenting, hör jättedåligt och min trumhinna läker aldrig.
Varenda gång jag nyser gör det fruktansvärt ont och så går det liksom in i huvudet. Kan ju inte tryckutjämna över huvud taget.
Yr är jag men allt detta plus hög feber bidrar ju till det. Plus att det går virus på skolan där just yrsel är ett problem. Alla är nästan sjuka där inne.
 
Mitt blodvärde är iaf helt okej så skönt att nåt funkar som det ska i min kropp.
Antibiotikan är dryg då den redan ställt till det för min mage, får så ont och det hörs ut som det åskar i den. Och så ska jag ta den i så många dagar till :S
Men med hjälp av den kuren borde jag ju iaf bli bättre och feberfri snart så bara till att försöka gilla läget. Men det är drygt nu för tycker det har varit rätt mycket på sistone.
 
Och så stör det mig att jag missar så mycket på kursen, vill ju bara dit!
Ja, det blev bara gnäll här idag men iaf.
 
Nu ska jag ramla i säng och så hoppas jag på att orken kommer så jag snart kan ta nya friska tag.
 

Lite bloggtorka

Jag uppdaterar inte superofta här för tillfället. Allt rullar liksom på i en rasande takt så jobbar mest med att hinna med :)
Efter vi ökade upp tiderna i skolan går ju dagen ännu fortare och orken är såklart mindre för blir rätt långa dagar med buss och allt.
Vilan jag hade i flera dagar förra veckan gjorde gott, var nog i stort behov av det.
Jag har sen varit i skolan som vanligt men idag var det hemstudier som gällde då ledarna hade möten och grej.
 
Så dagen har jag spenderat med Christian och i Kristianstad, shoppat och bara strosat runt. Hittade en hel del och fina presenter till nästa helg då jag ska på namngivningsfest. Vi avslutade sen vår dag med att äta på en jättehärlig (relativt ny) restaurang. Vilken god mat dem har där så matkoma var det som gällde sen :P
 
Nu är jag helt slut och ont i foten har jag, den svullnar nåt hemskt på kvällarna, nu sen jag släppte kryckorna så blir väl av ansträngningen.
Jag har fortfarande hemska problem med huvudvärk men migränen har iaf hållt sig i schack, dock ska jag iväg på fredag för att kolla mitt blodvärde. Tidigare än vad som var tanken, just för att jag är väldigt trött och för att huvudvärk är ett problem ofta nu. Då det spökat så hemskt hela året är det lika så bra.
 
Ja, det hela rullar på som sagt och måste också bara tala om hur innerligt glad jag är för mina kurskamrater, gud vilket tajt gäng vi blivit och vilka underbara människor jag fått in i mitt liv. Så tacksam!
Igår när vi hade slutat följde jag med en av de där härliga hem, skulle köpa jultidingar av hennes tös och stannade nästan hela kvällen. Jättetrevligt!
 
 
 

Kryckfri

Efter fyra veckor på kryckor har äntligen min fot läkt så pass så jag nu kan gå utan. Äntligen!
Jag haltar rätt mycket och ont gör det men i alla fall. Sakta men säkert!
Mina handleder har tagit mycket stryk, särskilt den jag opererat, den bråkar mycket nu. Så pass så jag inte längre kan använda den riktigt. Men detta lär ju säkert gå över nu, de har blivit överansträngda, såklart.
 
Idag fick jag bli hemma, trist. Jag vaknade tidigt imorse av en grym migrän, haft mycket av den varan på sistone.
Och min vanliga värk är just nu oxå mer besvärlig, de håller på att mixtra med mina mediciner så säkert därför.
Så jag var uppe imorse och tog mina mediciner och så då ett nässpray för migränen och sen landade jag i sängen igen. Sov i nästan två timmar så det var ett smart drag att stanna hemma idag.
Jag har faktiskt sovit ännu mera sen, efter lunchen. Är så himla trött tycker jag.
Nu börjar jag dock bli rastlös av att bara varit slö hela dagen.
 

Give Hope

Jag är med på deras sida på FB, en sida där det sponsras till Barncancerfonden.
Detta är något det ständigt behövs mer pengar till, ju mer forskning de kan bedriva, ju fler barn kan ju klara sig.
Cancer är en fruktansvärd sjukdom och alla har nog tyvärr drabbats utav detta på något sätt. Jag har förlorat flera stycken fina människor till denna sjukdom, unga såväl som gamla.
Så att bidra med lite pengar till just dem är inget svårt val för mig.
Genom "Give Hope" kan man då bidra med pengar på olika vis, köpa fina saker, antingen till sig själv eller som gåvor till andra.
I somras skickade jag t.ex iväg en glass (min systerson som bor långt ifrån mig fick den) där endel av pengarna gick till Barncancerfonden.
Alla summor betyder ju nåt så inte behöver det va några stora pengar det rör sig om.
 
Jag har som sagt den här sidan på min FB och såg att de ville ha hjälp med att sprida dem, som t.ex genom en blogg.
Fick denna text mejlad till mig då jag som sagt ville skriva lite om dem här.
Gör det du oxå vet jag! :)
 
 

"Stöd kampen mot barncancer med ett knapptryck
Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Ett av fyra barn dör. Barncancerfonden kämpar för att alla ska överleva och finansierar 90 procent av barncancerforskningen i Sverige.

Jag är med och stöttar deras kamp. Gör det du också. Gilla Barncancerfondens insamlingskampanj Give Hope på Facebook: http://www.facebook.com/pages/Give-Hope/159531874129512

Ju fler som känner till Give Hope, ju fler som engagerar sig och ju fler som sprider information – desto större skillnad kan vi göra i kampen mot denna fruktansvärda sjukdom!"

 

 


Jag tänker ofta på alla de fina som förlorar kampen mot cancern och jag tänker ofta på dem jag förlorat för att cancern tagit överhanden.
Saknaden finns för alltid <3

 


Tolv år!?

Idag är det på dagen 12 år sen jag genomgick den där ödesdigra operationen, en simpel gallstensop som jag skulle va återhämtad ifrån 2 veckor senare.
Jag var 16 år och hade gått två veckor på gymnasiet, detta gymnasie jag längtat så efter.
Så med en akutop blev jag orolig över hur det skulle gå med skolan, fick då löftet från läkaren att jag skulle kunna va där igen efter enbart en vecka eller två.
Jag oroade mig som sagt mycket för just skolan men vilka orosmoln som sen dök upp då, det där med skolan blev plötsligt litet då.
Som ni vet gick den där operationen inget bra, jo de fick ut all sten (som var en massa) men vilka konsekvenser det blev.
Den närmsta tiden (menar då ett par år) var det in o ut på sjukhuset som gällde, magvärken har jag aldrig sluppit och dessutom spred sig smärtan. De blev kryckor samma år där pga att min fot började bråka, smärta även där och till slut i hela benet. Nästan precis ett halvår senare var det likadant i handen/armen plus att handen var totalt låst, (förlamningssymtom)så inte kunde jag gå med kryckorna, det blev rullstol.
Vilken omställning jag fick göra där, det var hemskt!
Men jag gav mig tusan på att jag en dag skulle upp ur rullstoeln och under tiden leva så bra jag kunde.
Jag vande mig och tack vare all enorma hjälp av de mina fick jag en helt ok tillvaro, jag kämpade t.o.m på med skolan, som även där gav mig enormt mycket hjälp.
Efter den smällen har det sen blivit en värk i totalt hela högersida, rygg  och nacke, huvud.
 
Jag kom upp ur stolen, jag anpassade mig bra med att leva med ständig värk. Jag har gjort så gott jag kunnat och vägrat ge upp.
Men ändå har det varit och är skitjobbigt och jag drömmer fortfarande om att få vakna en dag utan att ha ont nånstans, hur det känns minns jag inte.
 
Detta är ett datum som etsat sig fast i mitt minne och ibland känner jag ånger över hur mycket jag missat, jag har ju inte kommit nånstans i livet om man tänker på hur mina planer var från början men faktum är ju att jag ändå kommit skitlångt på de här åren.
Jag är så tacksam för att det ändå gått så bra för mig och utan alla som jämt plockar upp mig när jag faller hade jag aldrig kommit såhär långt.
Ni är bäst! <3
 
 

Kurs i kursen

Denna veckan ökades tiden upp i "Klara livet" så nu går vi alla dagar i veckan och en timme längre.
Bussarna har börjat gå en gång i timmen vilket underlättar enormt mycket för mig, åker senare, kortare restid och ingen väntan emellan de olika turerna. Äntligen!
Så mitt schema blir som följer, mån, tis 9-14.50 , ons 9-13.50 och sen tors och fredag är det praktik eller en annan kurs som gäller. Påbyggnad i grundkursen med andra ord.
Jag var inne på praktik men fotskadan kom med väldigt taskig tajming så får hoppa det. Hade annars nu pratat med dem på ett sk "familje/avlastningshem" i vår kommun men blir långt att ta sig dit på kryckor och måste ju kunna gå även där inne,
Så kurs torsdag och fredag, tiderna vet jag inte helt hundra än då det hela startar idag. Socialt företagande är det jag ska gå, en kurs jag enbart hört massa gott om så ska bli intresant. Vår skola slås ihop med en annan skola i länet så blir en hel del nya ansikten idag, skoj!
Annars är vi hemskt många från vår kurs, bara tre som ska på praktik så även många jag vid det här laget känner väl, trevligt det oxå :)
Tanken från början var att denna kurs skulle hållas i Karlshamn men vi är för många för deras lokal där så nu de första sex veckorna blir det på vår skola, skönt för då sparar jag mycket resande.
De andra veckorna blir sen på den andra skolan, i Jämshög.
 
Så idag börjar vi kl tio, ska snart linka till bussen. Den går numera direkt till sta´n, innan fick jag åka runt hela Lister vilket tog 45 min, nu tar det bara tjugo min och sen behöver jag inte vänta alls på bussen ut till Valjeviken, fick göra det i 30 min innan och fick då vänta i 45 min innan jag kom hem på eftermiddagen. Nu väntar jag inget i den änden heller och är hemma över en timme tidigare, perfa och det gör verkligen mycket på mina krafter ska jag säg.
Bussarna går även sent på kvällen nu och t.o.m på helgen, innan gick sista vid sju och ingen alls på helgen så stora förändringar, hoppas folket utnyttjar det oxå nu så vi får ha kvar det såhär.
 
 

Vidriga kräk!

Jag är en människa som måtte ha gott blod för jag har alltid kunnat plocka minst en fästing på mig varje år. Och idag var det dax igen, den första i år.
När jag satt i skolan så såg jag nåt svart på min hand och när jag då tittar nämre så märker jag att det är en fästing som bitit sig fast. Så en av ledarna där inne plockade bort den med pincett, eftersom jag ser som en kratta tycker jag det är lurigt för mig att få bort hela och en av ledarna är ju faktiskt sjuksköterska i botten så. Hon fick bort den och sen baddade vi med lite Alsolsprit, sen tog jag på min favvo, Salubrin, när jag kom hem.
Har bara ett litet märke där nu och kliar inget så bra det.
Men efter förra höstens ordentliga pärs med Borrelian har jag blivit skrajj för de där kräken för tänk med baciller de kan ha i sig. Bara till att hoppas på det bästa, det finns ju också många som inte har några smittsamma baciller i sig så.
Och än idag har jag sviter efter Borrelian, mitt öra blir nog aldrig vad det en gång var. Jag kan fortfarande inte hålla telefonen i det örat, inte heller hörlurarna för jag hör mycket sämre på det och så gör det nästan ont.
Jag skulle ju på ett nytt hörseltest för på det förra var det väldigt dåliga resultat på just mitt vänsteröra.
Men än har jag inte fått nån kallelse.
Jag är glad bara jag kan hålla mig undan inflammationer för jag har ju trots allt en hyfsat fungerande hörsel. Har ju ett öra till och där hör jag toppenbra.
 
Dagen har annars varit bra, varit i skolan som sagt och som vanligt hade jag en trevlig dag där inne.
Jag fick dock sluta tidigare idag, två timmar. De andra skulle ha vattengympa och det är ju inget jag kan va med på. Så de tyckte jag lika gärna kunde åka hem då då, det tar ju en hel del på mina krafter att bara masa mig dit nu så de tyckte jag skulle hem och vila foten min ist. Rätt skönt faktiskt.
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0