Gott nytt år!
Jag har tagit en liten bloggpaus kan man säga. Det är så mycket just nu så tiden och orken finns just bara inte liksom.
Jag hade en superfin jul, firade i nya huset med bästa familjen. Martina med familj kom ett par dagar innan och är fortfarande kvar hos oss :)
Jag njuter för fullt av att ha dem hemma och myser en massa med pojkarna, som vanligt hade de båda vuxit som gräs sen sist vi sågs :P
Flytten gick bra men än är det inte riktigt klart, ska fixa det sista här nu i dagarna sen kan vi andas ut.
Nya stället är himla fint, både mina föräldrars och min lya är helt okej. Skönt att börja om på ny kula och vi trivs redan allihopa. Det bästa är att vi alla nu har en jämn och skön värme, slipper att komma upp till si sådär elva grader på morgonen, härligt!
Mitt knä är fortfarande inget bra men bättre blir det sakta men säkert. Var iväg innan jul och fick remiss på en MR som ska göras på onsdag, läkaren är rädd för att även miniskern gett sig. Hoppas inte! Sen ska jag även träffa sjukgymnasten i veckan. De räknar ca tio v på ett knä som hoppar ur led och då har jag ju även lite skelettskador så inte så konstigt att det tar tid. Bara till att koppla på tålamodet och tjabba vidare med kryckorna. Lär ju få bra armmuskler iaf ;)
Ja, det hela rullar på och som om det inte vore nog fick jag även ta en annan smäll innan jul...Min älskade tant Anita gick hastigt bort. Det är hårt för gud vad jag älskade denna lilla tant och att jag inte hann hälsa på henne innan har jag tagit hårt. Skulle ju dit i julveckan men blev just inte så. Jag saknar henne så fruktansvärt mycket och kan fortfarande komma på mig själv med att jag tänker ringa henne...:( Imorgon ska jag träffa en av hennes döttrar och även hennes man, blir jobbigt men vill visa min omtanke och sådär liksom.
Kommer för alltid ha minnet av denna underbara människa i mitt hjärta <3<3
Kommer för alltid ha minnet av denna underbara människa i mitt hjärta <3<3
Idag är det dax att fira ut 2012 och in med 2013. Mitt år har överlag varit bra så visst har jag mycket att vara tacksam för. Har hänt mycket på både gott och ont. Ja, så som livet just är bara.
Vill önska er alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
Vill önska er alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
Sista helgen
Vi jobbar på i vårt flyttkaos. Det går framåt och jag kan va evigt tacksam för de mina som ställer upp så mycket nu. Mitt är snart nerpackat och nu är det sista helgen vi spenderar i Hällevik. Känns såklart lite vemodigt men jag tror stenhårt på att det nya blir bra, bara det blir klart nån gång.
Christian sliter som ett djur och han har varit här nästan varenda dag för att hjälpa mig, fint det :) Så visst går det framåt. Till jul ska det va någotlunda klart då vi ska fira julen i det nya huset, Martina med familj kommer också hem lagom till dess. Ska bli otroligt trevligt att ha dem hemma lite, saknar dem så! Pojkarna deras har väl vuxit som gräs sen sist skulle jag tro.
Martina har varit snäll att hjälpa mig med julklapparna till pojkarna, jag lär ju inte kunna ut och handla direkt. Så det mesta i den vägen är klart, bara lite smågrejer kvar. Som tur var så hade jag sen långt tillbaka beställt endel klappar också, skönt nu när mitt knä kärvade.
Tänk att det bara är en vecka kvar till jul? Jösses vad snabbt det går!
I fredags var det avslutning för den kursen jag tog ist för praktik, socialt företagande. Den som blivit förlängt pga allt strul. Vi var i Karlshamn och fikade och åt middag på en mysig restaurang. Jag tog mig dit, hade jättetrevligt. Var skoj att se alla igen för min närvaro har ju sjunkt rejält sen jag vurpade, så länge sen jag träffade gänget där då. Men efter ett par timmar var jag totalt slut och efter den lilla trippen var jag inte människa alltså, inte klokt och med facit ihand skulle jag varit hemma för det tog rejält på mig och hela natten där var förstörd sen.
Benet bråkar alltså fortfarande mycket, sover hemskt dåligt och ont har jag. Ska till sjukhuset på fredag så får vi se vad det blir av det hela. Det är jättevsullet så kanske de måste tappa det igen. Och hela knät ser fortfarande ut att sitta fel. Helt snett hela knät liksom. Ska det ta sån tid? Men kanske de där lösa benfragmenten som fortfarande inte läkt också. Vad vet jag. Jag hoppas bara att jag snart kan börja stödja på det, kan ju inte ens kånka runt på lille Colin när han kommer hem :S
Och mina händer hade verkligen behövt slippa kryckorna nu. Får hoppas det hänt grejer sen sist när ortopeden ska kolla det i veckan då.
Önskar er alla en fortsatt fin tredje advent! :)
Kaos
Just ordet kaos är ett passande ett till mycket i mitt liv just nu. Flyttkaos, smärtkaos, julkaos och så lite snökaos på det då.
Rörigt är det just hela tiden, det blir ju alltid det i samband med en flytt och olyckan med mitt knä är verkligen en enorm taskig tajming.
Det går iaf på rätt håll men gud vad segt det är och eftersom detta då var mitt friska ben blir det himla jobbigt för mitt sen innan dåliga ben. Jag belastar ju enbart på det ännu och det märks för har så väldigt ont och så då handlederna och armarna. Ja, jobbigt att hoppa på kryckor trots man är van. Plus att när jag använt kryckor förut har jag oftast kunnat stödja och belasta endel men nu är det inte att tänka på. Bara att härda ut.
Och detta samtidigt som det då händer mycket runt mig, jösses vad grejer man samlar på sig. Flyttlådor blir det då en massa. Jag har såklart svårt för att fixa detta men i ett tidigt stadie på den här planerade flytten fick jag erbjudande om att få hjälp med min stuga, Christian har sen varit hos mig varenda dag typ och han är till jättemycket hjälp nu. Igår började vi att köra dit grejer, kändes bra men ändå lite vemodigt såklart.
Första gången i mitt liv som jag står helt själv på ett hyreskontrakt, skön känsla. Det är skrivet från första Jan men redan nu har vi tillträde, snällt för ser min chans att kunna få upp lite jul. Det där är ett bekymmer för mig, som jag älskar julen men nu är det ingen större mening att pynta, min stjärna hänger iaf uppe och adventsljustaken är framme.
Lägenheten kommer bli mysig, och trots att det bara är ett pentry där kommer det bli en stor skillnad jämfört med hur jag bott nu. Och så har jag då mina föräldrar i huset bredvid, det ultimata!
Det är så förbaskat retfullt bara att jag inte ens kan kånka en låda själv nu för som sagt så har jag mycket saker. Och mina föräldrar likaså, ett hus man bott i nästan 12 år blir det mycket i. Och ovanvåningen inne i huset är mycket av mitt också då det hamnade mycket där när jag flyttade hem igen.
Hujeda mej!
Hujeda mej!
Ortopeden
Jag var på Ortopeden idag där jag träffade en himla vettig läkare, skönt för just de är lätträknade enl mig.
Han undersökte mitt knä himla noga och jösses vad det gjorde ont när han var där och tryckte. Det är för tidigt att egentligen uttala sig riktigt om det nu då det bara är knappt två v sen olyckan. Det står ännu en hel del vätska i det så kanske det behöver punkteras en gång till, återstår att se för ska dit om två v igen.
Jag ag fick se röntgenbilderna, intressant. Han pekade ut knäskålen och visade sen vart just knäskålen satt när jag kom in på akuten, den hade flyttats en bra bit så inte konstigt att jag grät av smärtan. (Faktiskt sällan jag gråter av värk för har väl under året fått en hög smärtgräns men då gjorde jag det) Sen fick jag se de där avskavningarna, när knät hoppade ur led skavde det på vägen bort lite flisor från skelettet. Detta ska läka av sig själv, därför är det viktigt att jag inte belastar det. Får inte börja än på två v, sen får jag se vad dem säger nästa gång.
Sen har jag hört många säga, att när knät börjar hoppar ur led blir det lätt att det händer fler ggr, de här flisorna kan tydligen bidra till detta förstod jag idag. Skulle det i framtiden bråka mycket med mig kan man behöva operera det sa han idag men skönt att jag slipper det nu iaf.
Sen skulle jag linda det annorlunda för hela benet ska va lindat så de lade om det med fem bandage på mig.
Sen skulle jag linda det annorlunda för hela benet ska va lindat så de lade om det med fem bandage på mig.
Ja, det var det hela från dagens besök, tabltterna jag fick hjälpte bra och än har jag inte reagerat på dem, skönt det. Har man en läkemedelsallergi har man ju oftast flera så alltid lite lurigt med nya tabl på mig.
Utöver lasarettsbesök har jag idag haft dte super dupertrevligt med min kompis Hlen, myst en massa med hennes lilla nyfödda tös. Härligt och balsam för själen :)
Nu blir det en lugn kväll framför teven och så en räkmacka till det :)
Trevlig helg!
Nu blir det en lugn kväll framför teven och så en räkmacka till det :)
Trevlig helg!
Prickig korv
Förra vintern fick jag problem med nässelutslag, de konstaterade också läkemedelsallergi på den där hudbiopsin de gjorde. Jag uteslöt Tradolanen och det försvann. Jag tål just inte så mycket värktabl så i höstas fick jag rådet av min dr att testa Tradolanen igen och jag har inte märkt av nåt. Förrens nu då då.
Jag fick 150 mg utskrivet nu när jag fördärvade mitt knä som jag har tagit varje dag, två om dagen plus Tradolan 50 mg mitt på dagen.
Jag fick 150 mg utskrivet nu när jag fördärvade mitt knä som jag har tagit varje dag, två om dagen plus Tradolan 50 mg mitt på dagen.
Igår började jag få utslag och klåda och idag är jag helt full utav prickar, precis likadana som förra vintern så jag är rätt säker på att det är av tabletterna.
Jag ringde Ortopeden idag och fick tid på sjukhuset imorgon, de ville kolla mitt knä och så får vi se om det finns nån annan tabl jag kan få. Får verkligen hoppas på det iaf för jag har ju fortfarande jätteont i mitt ben.
Jag bara hoppas att det blir en vettig läkare jag kommer till.
Scrappdax
Ja, mina dagar rullar på men dem är då rysligt långa. Jag har fortfarande jätteont, äter full dos av starka värktabl, kan inte sova särskilt bra. Nu måste jag ju ligga med benet uppallrat och sen då på rygg, nåt jag aldrug gör annars för det är vanligtvis sidan som gäller för mig. Därför blir detta avigt och kan aldrig ligga längre än till fem-sextiden.
Men kan dock sova lite i småsnuttar på dagen sen.
Jag har äntligen haft lite ork och lust till att scrappa lite, dax för de årliga julkorten ju :) Så det sitter jag med idag, lite sådär till o från för måste sträcka mig emellanåt.
Och så har jag ju turen att ha fina människor bakom mig, såna som vet att jag håller på att bli tokig av att inte kunna vara ute, gå och göra nåt så därför kommer de hem och håller mig sällskap.
Så visst funkar det men hela min kropp börja ta stryk nu, har ondare i mitt högra ben för nu belastas det ju för mycket och det är ju också just högran som är dålig sen innan, händerna och armarna tycker inte om kryckorna och den ständiga sömnbristen ger mig mer huvudvärk. Jag längtar också hemskt efter få lite frisk luft, det är en stor bristvara nu. Får ju lite när jag går emellan husen här men då det är snö här blir det också halt så går inte nåt i onödan för risken att ramla finns ju.
Gör jag det går säkert knät ur led igen då det fortfarande är under den "kritiska" tiden.
Gör jag det går säkert knät ur led igen då det fortfarande är under den "kritiska" tiden.
Men jag får gilla läget och konstatera att det finns dem som har det värre så egentligen ska jag då inte gnälla.
Nu får dte bli ett julkort till och lite kaffe tror jag bestämt :)
Rastlös
Nu är det en veckan sen jag vurpade och tyvärr går det väldigt sakta framåt.
Det har helt klart blivit bättre i mitt ben, ja emellanåt iaf. Jag får fortfarande äta hemskt starka värktabl, kan trots det inte sova med nån reda, svullet är det, snett och allmänt hopplöst är det också.
Jag har fortfarande inte fått nån tiid för återbesöket och innan dess fick jag absolut inte belasta det. Mina armar och framförallt mina handleder (särskilt den opererade) tar stryk av kryckorna, fastän jag är van.
Så jag kan just inte göra så mycket om dagarna, vilar mycket och sover lite emellanåt.
I lördags var jag som först utanför tomten då jag var iväg lite. Var senare hos Helen och Manne där jag även fick träffa Nina, länge sen sist så ville så gärna och ville såklart även träffa lilla bebisen igen :) Var supertrevligt men igår var det inte lika trevligt då jag fick betala för det hela. Mitt ben var extremt svullet och bråkade mer än vanligt så det blev nog lite för mycket helt enkelt.
Måste tänka mig för så jag inte gör det värre men det är jobbigt att bara ligga hela tiden, även om det är det skönaste för benet och hela kroppen.
Jaja, det hade kunnat sluta värre och jag får verkligen vara glad och tacksam för hur det gick, det hade ju t.ex kunnat va helt brutet. Jag hade kunnat slå i huvudet i stenkanten runt rabatten, låg alldeles intill den eller hade jag ju lika gärna kunnat ramla på andra sidan och rätt ner i dammen fast det är klart, simma kan jag ju så kanske jag inte hade slagit mig alls då ;P
