Första veckan på 2013

Jösses vad tiden går, en första vecka på 2013 är nu här.
Vi började, eller ja den andra, med att fira Martina och Jimmy som fyller år samma dag, lika gamla är dem med så rätt häftigt. Trevligt att för en gång skull kunna fira med dem på deras dag :)
Sen har första veckan såklart präglats av mycket umgänge med just Martina och dem. Folk har kommit och gått, alla som vill reka in nya stället, träffa Martina och dem osv. Full rulle just hela tiden.
Jag har också fått sticka iväg på en MR av mitt knä, måtte miniskern vara hel! Sjukgymnasten har jag också träffat och det hela med mitt knä går framåt men sakta. Segt elände men det går på rätt håll iaf.
Jag har också träffat Anitas man och en av hennes döttrar, jobbigt det där besöket måste jag säg. Jag har liksom aldrig varit där om inte Anita varit där.
Sen är det då flytten, ja det blir aldrig riktigt klart känns det som men det nya är toppen. Stortrivs och när allt bara hunnit lägga sig blir det ännu bättre.
I lördags kväll var det sen dax att vinka av storasyster med familj, det där blir just bara jobbigare och jobbigare känns det om. Så trist med det långa avståndet oss emellan. Och nu dröjer det ett bra tag till nästa gång, alltför länge liksom.
Idag är det sen då hela tio år sedan vår värld förlorade fina Ola, alltför tidigt och alltför tragiskt. Tänker extra på honom idag!
 
Ja, det var en sammanfattning av min vecka.
I dagarna väntar jag på ett svar av röntgen, ska träffa sjukgymnasten igen, gå på begravning. Usch ja, inte konstigt att jag är totalt slut som artist. Allt börjar då ta ut sin rätt. 
 
Fick idag ett skoj besked av storasyster så dagen blev ändå lättare :)

Gott nytt år!

Jag har tagit en liten bloggpaus kan man säga. Det är så mycket just nu så tiden och orken finns just bara inte liksom.
Jag hade en superfin jul, firade i nya huset med bästa familjen. Martina med familj kom ett par dagar innan och är fortfarande kvar hos oss :)
Jag njuter för fullt av att ha dem hemma och myser en massa med pojkarna, som vanligt hade de båda vuxit som gräs sen sist vi sågs :P
Flytten gick bra men än är det inte riktigt klart, ska fixa det sista här nu i dagarna sen kan vi andas ut.
Nya stället är himla fint, både mina föräldrars och min lya är helt okej. Skönt att börja om på ny kula och vi trivs redan allihopa. Det bästa är att vi alla nu har en jämn och skön värme, slipper att komma upp till si sådär elva grader på morgonen, härligt!
Mitt knä är fortfarande inget bra men bättre blir det sakta men säkert. Var iväg innan jul och fick remiss på en MR som ska göras på onsdag, läkaren är rädd för att även miniskern gett sig. Hoppas inte! Sen ska jag även träffa sjukgymnasten i veckan. De räknar ca tio v på ett knä som hoppar ur led och då har jag ju även lite skelettskador så inte så konstigt att det tar tid. Bara till att koppla på tålamodet och tjabba vidare med kryckorna. Lär ju få bra armmuskler iaf ;)
 
Ja, det hela rullar på och som om det inte vore nog fick jag även ta en annan smäll innan jul...Min älskade tant Anita gick hastigt bort. Det är hårt för gud vad jag älskade denna lilla tant och att jag inte hann hälsa på henne innan har jag tagit hårt. Skulle ju dit i julveckan men blev just inte så. Jag saknar henne så fruktansvärt mycket och kan fortfarande komma på mig själv med att jag tänker ringa henne...:( Imorgon ska jag träffa en av hennes döttrar och även hennes man, blir jobbigt men vill visa min omtanke och sådär liksom.
Kommer för alltid ha minnet av denna underbara människa i mitt hjärta <3<3
 
Idag är det dax att fira ut 2012 och in med 2013. Mitt år har överlag varit bra så visst har jag mycket att vara tacksam för. Har hänt mycket på både gott och ont. Ja, så som livet just är bara.
Vill önska er alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
 

Sista helgen

Vi jobbar på i vårt flyttkaos. Det går framåt och jag kan va evigt tacksam för de mina som ställer upp så mycket nu. Mitt är snart nerpackat och nu är det sista helgen vi spenderar i Hällevik. Känns såklart lite vemodigt men jag tror stenhårt på att det nya blir bra, bara det blir klart nån gång.
Christian sliter som ett djur och han har varit här nästan varenda dag för att hjälpa mig, fint det :) Så visst går det framåt. Till jul ska det va någotlunda klart då vi ska fira julen i det nya huset, Martina med familj kommer också hem lagom till dess. Ska bli otroligt trevligt att ha dem hemma lite, saknar dem så! Pojkarna deras har väl vuxit som gräs sen sist skulle jag tro.
Martina har varit snäll att hjälpa mig med julklapparna till pojkarna, jag lär ju inte kunna ut och handla direkt. Så det mesta i den vägen är klart, bara lite smågrejer kvar. Som tur var så hade jag sen långt tillbaka beställt endel klappar också, skönt nu när mitt knä kärvade.
Tänk att det bara är en vecka kvar till jul? Jösses vad snabbt det går!

I fredags var det avslutning för den kursen jag tog ist för praktik, socialt företagande. Den som blivit förlängt pga allt strul. Vi var i Karlshamn och fikade och åt middag på en mysig restaurang. Jag tog mig dit, hade jättetrevligt. Var skoj att se alla igen för min närvaro har ju sjunkt rejält sen jag vurpade, så länge sen jag träffade gänget där då. Men efter ett par timmar var jag totalt slut och efter den lilla trippen var jag inte människa alltså, inte klokt och med facit ihand skulle jag varit hemma för det tog rejält på mig och hela natten där var förstörd sen.
 
Benet bråkar alltså fortfarande mycket, sover hemskt dåligt och ont har jag. Ska till sjukhuset på fredag så får vi se vad det blir av det hela. Det är jättevsullet så kanske de måste tappa det igen. Och hela knät ser fortfarande ut att sitta fel. Helt snett hela knät liksom. Ska det ta sån tid? Men kanske de där lösa benfragmenten som fortfarande inte läkt också. Vad vet jag. Jag hoppas bara att jag snart kan börja stödja på det, kan ju inte ens kånka runt på lille Colin när han kommer hem :S
Och mina händer hade verkligen behövt slippa kryckorna nu. Får hoppas det hänt grejer sen sist  när ortopeden ska kolla det i veckan då.
 
Önskar er alla en fortsatt fin tredje advent! :)
 
 
 

Kaos

Just ordet kaos är ett passande ett till mycket i mitt liv just nu. Flyttkaos, smärtkaos, julkaos och så lite snökaos på det då.
Rörigt är det just hela tiden, det blir ju alltid det i samband med en flytt och olyckan med mitt knä är verkligen en enorm taskig tajming.
Det går iaf på rätt håll men gud vad segt det är och eftersom detta då var mitt friska ben blir det himla jobbigt för mitt sen innan dåliga ben. Jag belastar ju enbart på det ännu och det märks för har så väldigt ont och så då handlederna och armarna. Ja, jobbigt att hoppa på kryckor trots man är van. Plus att när jag använt kryckor förut har jag oftast kunnat stödja och belasta endel men nu är det inte att tänka på. Bara att härda ut.
Och detta samtidigt som det då händer mycket runt mig, jösses vad grejer man samlar på sig. Flyttlådor blir det då en massa. Jag har såklart svårt för att fixa detta men i ett tidigt stadie på den här planerade flytten fick jag erbjudande om att få hjälp med min stuga, Christian har sen varit hos mig varenda dag typ och han är till jättemycket hjälp nu. Igår började vi att köra dit grejer, kändes bra men ändå lite vemodigt såklart.
Första gången i mitt liv som jag står helt själv på ett hyreskontrakt, skön känsla. Det är skrivet från första Jan men redan nu har vi tillträde, snällt för ser min chans att kunna få upp lite jul. Det där är ett bekymmer för mig, som jag älskar julen men nu är det ingen större mening att pynta, min stjärna hänger iaf uppe och adventsljustaken är framme.
 
Lägenheten kommer bli mysig, och trots att det bara är ett pentry där kommer det bli en stor skillnad jämfört med hur jag bott nu. Och så har jag då mina föräldrar i huset bredvid, det ultimata!
 
Det är så förbaskat retfullt bara att jag inte ens kan kånka en låda själv nu för som sagt så har jag mycket saker. Och mina föräldrar likaså, ett hus man bott i nästan 12 år blir det mycket i. Och ovanvåningen inne i huset är mycket av mitt också då det hamnade mycket där när jag flyttade hem igen.
Hujeda mej!

 

Ortopeden

Jag var på Ortopeden idag där jag träffade en himla vettig läkare, skönt för just de är lätträknade enl mig.
Han undersökte mitt knä himla noga och jösses vad det gjorde ont när han var där och tryckte. Det är för tidigt att egentligen uttala sig riktigt om det nu då det bara är knappt två v sen olyckan. Det står ännu en hel del vätska i det så kanske det behöver punkteras en gång till, återstår att se för ska dit om två v igen.
Jag ag fick se röntgenbilderna, intressant. Han pekade ut knäskålen och visade sen vart just knäskålen satt när jag kom in på akuten, den hade flyttats en bra bit så inte konstigt att jag grät av smärtan. (Faktiskt sällan jag gråter av värk för har väl under året fått en hög smärtgräns men då gjorde jag det) Sen fick jag se de där avskavningarna, när knät hoppade ur led skavde det på vägen bort lite flisor från skelettet. Detta ska läka av sig själv, därför är det viktigt att jag inte belastar det. Får inte börja än på två v, sen får jag se vad dem säger nästa gång.
Sen har jag hört många säga, att när knät börjar hoppar ur led blir det lätt att det händer fler ggr, de här flisorna kan tydligen bidra till detta förstod jag idag. Skulle det i framtiden bråka mycket med mig kan man behöva operera det sa han idag men skönt att jag slipper det nu iaf.
Sen skulle jag linda det annorlunda för hela benet ska va lindat så de lade om det med fem bandage på mig.

 
Ja, det var det hela från dagens besök, tabltterna jag fick hjälpte bra och än har jag inte reagerat på dem, skönt det. Har man en läkemedelsallergi har man ju oftast flera så alltid lite lurigt med nya tabl på mig.
 
Utöver lasarettsbesök har jag idag haft dte super dupertrevligt med min kompis Hlen, myst en massa med hennes lilla nyfödda tös. Härligt och balsam för själen :)
Nu blir det en lugn kväll framför teven och så en räkmacka till det :)
Trevlig helg! 
 

Prickig korv

Förra vintern fick jag problem med nässelutslag, de konstaterade också läkemedelsallergi på den där hudbiopsin de gjorde. Jag uteslöt Tradolanen och det försvann. Jag tål just inte så mycket värktabl så i höstas fick jag rådet av min dr att testa Tradolanen igen och jag har inte märkt av nåt. Förrens nu då då.
Jag fick 150 mg utskrivet nu när jag fördärvade mitt knä som jag har tagit varje dag, två om dagen plus Tradolan 50 mg mitt på dagen.
Igår började jag få utslag och klåda och idag är jag helt full utav prickar, precis likadana som förra vintern så jag är rätt säker på att det är av tabletterna.
Jag ringde Ortopeden idag och fick tid på sjukhuset imorgon, de ville kolla mitt knä och så får vi se om det finns nån annan tabl jag kan få. Får verkligen hoppas på det iaf för jag har ju fortfarande jätteont i mitt ben.
Jag bara hoppas att det blir en vettig läkare jag kommer till.
 

Scrappdax

Ja, mina dagar rullar på men dem är då rysligt långa. Jag har fortfarande jätteont, äter full dos av starka värktabl, kan inte sova särskilt bra. Nu måste jag ju ligga med benet uppallrat och sen då på rygg, nåt jag aldrug gör annars för det är vanligtvis sidan som gäller för mig. Därför blir detta avigt och kan aldrig ligga längre än till fem-sextiden.
Men kan dock sova lite i småsnuttar på dagen sen.
Jag har äntligen haft lite ork och lust till att scrappa lite, dax för de årliga julkorten ju :) Så det sitter jag med idag, lite sådär till o från för måste sträcka mig emellanåt.
Och så har jag ju turen att ha fina människor bakom mig, såna som vet att jag håller på att bli tokig av att inte kunna vara ute, gå och göra nåt så därför kommer de hem och håller mig sällskap. 
Så visst funkar det men hela min kropp börja ta stryk nu, har ondare i mitt högra ben för nu belastas det ju för mycket och det är ju också just högran som är dålig sen innan, händerna och armarna tycker inte om kryckorna och den ständiga sömnbristen ger mig mer huvudvärk. Jag längtar också hemskt efter få lite frisk luft, det är en stor bristvara nu. Får ju lite när jag går emellan husen här men då det är snö här blir det också halt så går inte nåt i onödan för risken att ramla finns ju.
Gör jag det går säkert knät ur led igen då det fortfarande är under den "kritiska" tiden.
Men jag får gilla läget och konstatera att det finns dem som har det värre så egentligen ska jag då inte gnälla.
Nu får dte bli ett julkort till och lite kaffe tror jag bestämt :)
 
 

Rastlös

Nu är det en veckan sen jag vurpade och tyvärr går det väldigt sakta framåt.
Det har helt klart blivit bättre i mitt ben, ja emellanåt iaf. Jag får fortfarande äta hemskt starka värktabl, kan trots det inte sova med nån reda, svullet är det, snett och allmänt hopplöst är det också.
Jag har fortfarande inte fått nån tiid för återbesöket och innan dess fick jag absolut inte belasta det. Mina armar och framförallt mina handleder (särskilt den opererade) tar stryk av kryckorna, fastän jag är van.
Så jag kan just inte göra så mycket om dagarna, vilar mycket och sover lite emellanåt.
I lördags var jag som först utanför tomten då jag var iväg lite. Var senare hos Helen och Manne där jag även fick träffa Nina, länge sen sist så ville så gärna och ville såklart även träffa lilla bebisen igen :) Var supertrevligt men igår var det inte lika trevligt då jag fick betala för det hela. Mitt ben var extremt svullet och bråkade mer än vanligt så det blev nog lite för mycket helt enkelt.
Måste tänka mig för så jag inte gör det värre men det är jobbigt att bara ligga hela tiden, även om det är det skönaste för benet och hela kroppen.
Jaja, det hade kunnat sluta värre och jag får verkligen vara glad och tacksam för hur det gick, det hade ju t.ex kunnat va helt brutet. Jag hade kunnat slå i huvudet i stenkanten runt rabatten, låg alldeles intill den eller hade jag ju lika gärna kunnat ramla på andra sidan och rätt ner i dammen fast det är klart, simma kan jag ju så kanske jag inte hade slagit mig alls då ;P
 
 

Kvaddad padda

I söndags avslutade jag en bra dag o helg med något mindre bra.
Sent på eftermiddagen skulle jag bara gå utom mitt och som vanligt tog jag mina foppatofflor, det ösregande och hade så gjort det mesta av dagen. Jag gick ut med sällskap av min kusin då hon skulle köra hem. Och plötsligt tappar jag fotfästet, halkade i det blöta gräset och på löven där. Fallar handlöst och när jag ska resa mig upp känner jag direkt att mitt knä inte bär. Låg där i regnet som en annan kvaddad padda!
Carina sparng in för att hämta pappa och med deras hjälp kom jag upp men vi kunde snabbt konstatera att mitt vänstra ben var felvinklat, jag kunde inte stå på det. Kom iaf in och lade mig direkt, hade grymt ont och efter en stund ringde pappa sjukvårdsupplysningen. Jag kunde inte få till benet igen så insåg att jag nog måste iväg. Men pappa trodde inte på att jag skulle kunna komma ut och in till vår bil så han ringde efter ambulansen också. De kom, tittade på benet och gav mig morfin med en gång. De tyckte det såg ut som att det var mer än att det "bara" hoppat ur led så de ville inte försöka rätta till det direkt utan gav mig mer smärtlindring och förberedde mig för en transport till sjukhuset.
Jag fick sen direkt träffa en dr som skickade mig på röntgen. Inget brutet men mycket vätska i knät och felvridet blev domen. De skulle punktera knät och dra till det så skulle jag få åka hem igen.
Gud vad det kändes när de stack i knät, fick ut flera st stora sprutor med blod så nog var det vätska där alltid. Läkaren stod sen och synade blodet och jag fattade inte vad han höll på med.
Han visade mig att det var fullt av "fettpärlor" däri, såg ut som bubblor typ. Detta tyder på en skelettskada sa han så ist för att skicka hem mig lade han in mig.
Men först skulle de försöka rätta till det och det gjorde de med hjälp av ett gips. Det gjorde också så ont, de var fyra st som slet med det och som tur var så snålade de inte med morfinet, blev gips ända från låret ner till vristen.

Kom sen upp på avd vid midnatt. Totalt slut av allt då.
De var himla bra, all personal på både akuten, ambulansen och sen avd då då.
Natten där blev rätt svår, fick ha mer morfin och kunde ju knappt ligga med hela det paketet men fick iaf lite sömn.
Sen gjordes det en ny röntgen (då en skikt som de inte kunde göra på kvällen innan) och som tur var så var det inget brutet. Utan bara avskavningar på benet, knäskålen och lite på lårbenet så det var det som var skelettskadan. Och så hade det då kommit rejält ur led, ett ledband hade tagit mycket stryk.
Men jag fick slippa gipset och när de tog av det så låg benet mer i rätt vinkel igen.
Så fick åka hem där på em igen.
 
Och nu då?
Jo, kryckor i flera v, får inte belasta det alls förrens jag varit på återbesöket (om 2-3 v) det kommer va lite "kritiskt" i ca 5 v, dvs att det lätt kan komma ur led igen. Därför får jag absolut inte belasta det och sen innan det läker helt kommer det göra rejält ont, ömma osv. Det kan ta många mån.
Det drar fortfarande snett och är snett men det ska alltså rätta till sig. Är fortfarande jättesvullet och allmänt stelt så har det lindat. 
Jag fick starkare värktabl för ont har jag.
Sjukgymnasten jag träffade konstaterade fort att jag var van vid kryckor så nu är jag då där igen.
Men med ännu mera restruktioner just för knät, brukar ju kunna ta mig uipp för trappor t.ex men det är totalt förbjudet.

Ja, jag är urless på det här och kan bara undra när det ska räcka?

 

Dax igen!

Var på vårdcentralen igår och örat är inflammerat igen, t.o.m så läkaren tyckte det syntes på huden och i den sidan av ansiktet, kan ju visserligen vara tanden också då den sitter på samma sida. (Tandläkartiden jag hade idag för fortsätt behandling av den avbokades då han var sjuk så får stå ut i två v till)
Så en hästkur av Antibiotika igen, 6 tabl om dagen i en vecka. Min mage avskyr ju dessa tabl så det är verkligen hopplöst nu och bara två mån sen sist :(
Nu har tydligen min dr där inne slutat så var hos en helt annan, och han ville att en remiss till Öron skulle in men det är nåt min nya dr sen får ta tag i. För detta var ju bara en akuttid...Min dr sen då, jo han har gått i pension så blev inte jätte förvånad men ändå, har inte fått veta nåt så jag kan välja en ny, plus att han nu står för mina läkarutlåtanden till fk då min ersättning därfirån i år ska omprövas. Så tänk då om de vill ha in mer ifrån honom...?
Och där har jag dåliga vibbar då de nu ska ha mig på en utredning, för att kolla hur mitt mående är nu, om det skett några förändringar osv så blir att träffa andra läkare, sjukgymnaster osv. Måtte det gå genom så jag iaf slipper och tänka på min försörjning nästa år. Och så att jag då i min takt kan försöka ge mig på att studera, jag kan ju liksom inte stå till arbetsmarknadens förfogande för hur skulle jag orka och klara av nåt sånt?
Min kropp känns helt slut och infektioner på infektioner nu då, usch o fy!
Ja, det hade såklart kunnat vara värre men just nu känns det så fruktansvärt trist bara och bara efter igår och idag har min mage börja reagera på tabletterna.
 
Jag har också enormt mycket som just nu hänger i luften för mig och det är inget kul alls men jag får helt enkelt bara hoppas allt löser sig.
Det brukar ju faktiskt ordna sig så :)
 
 
 

Tomteverkstad

I förmiddags kom Melissa och hennes lille Zeb till mig. Gud vad den lille knodden växer snabbt :)
Vi har sen spenderat hela dagen lång tillsammans, timmarna bara flyger iväg när vi kommer ihop och trevligt har vi.
Det har varit fika, mängder av kaffe, glögg och julkortspyssel. Melissa har bestämt sig för att skaffa sig ett "kreativa jag" så det där med pyssel var hennes förslag. Jag står gärna till tjänst :P
Vi satt med hela bordet fullt av grejer, drack glögg och mamma satt vid ett annat bord och höll på med sina dörrkransar, ja rena tomteverkstaden och vet ni? Melissa frågade om vi skulle ta en pysseldate till innan jul, då är detta en människa som knappt pysslat sen vi gick i skolan för alla år sen, ja inte så värst kreativ med andra ord, så kul när hon trivdes och gillade det :P
 
Jag har varit igång sen kl sex imorse så rätt slut nu. Blir soffhäng vid teven resten av kvällen.
Sov rätt dåligt inatt, har drömt en massa och så har både mitt öra och tand bråkat med mig. Får nog ringa läkaren imorgon för mitt öra blir bara sämre och sämre. Har ju ständigt ont i det där och då har det ändå gått ett år sen jag fick borrelian i det. Funkar ju inte så bra och trumhinnan läker ju aldrig vilket innebär att det lättare blir inflammerat. Men vad man ska göra åt det hela vet jag då inte, drygt att gå med det på detta viset vet jag iaf att det är.
 
 

Taskig tajming

Vaknade vid lite över sju imorse, av en hemsk huvudvärk. Steg upp och var hemskt snabb med att sätta igång kaffebryggaren, när jag har sån huvudvärk kräver jag ju mer kaffe. Under tiden det rann ner gjorde jag iordning en smörgås och så skulle jag hälla upp kaffet men då var det inget däri. Studerade det hela ett tag och gjorde nya försök men vattnet rinner inte genom alls så med andra ord har bryggaren gått sönder.
Ingen bra start på dagen! :S
Jag konstaterade fakta och fick koka upp vatten och så ist, så nu har jag fått i mig kaffe. 
Och så får jag väl helt enkelt lägga till kaffebryggare högst på inköpslistan idag, skulle ändå iväg och handla idag, som tur är.
 
 

Jättetrevligt!

Ja, som sagt var det dax för en utekväll i fredags.
Vi fick verkligen en toppenkväll, vi samlades kl fem på Altona. Det kom sju av tio så hyfsad bra uppslutning, de andra fick förhinder och endel av de andra från kursen lämnade besked om att de inte kunna komma redan innan.
Det var Atfer Work mellan kl fyra och åtta, en cider/öl för bara 35 kr, ja man kunde t.o.m med få en meny för samma pris. Dock var det så pass små menyer att t.o.m jag orkade äta upp allt, vilket innebar att många av de andra fick ta två ;)
Det var rätt mycket folk där så bra drag och trevligt över lag, vi satt alla vid ett reserverat långbord och hade det superduper trevligt :)
Utöver mina fina kursvänner träffade jag endel andra jag kände och så fick jag träffa nya härliga människor. Då jag ju är en social prick njuter jag av sånt här :)
Efter många timmar där och ett antal cider senare åkte vi hem till Terése, alla från vår grupp hängde med dit för efterfest. Vi fick det lika trevligt där, det är verkligen ett bra gäng och vi har blivit himla tajta efter vårt halvår tillsammans. Jag kommer sakna dessa fina och det kommer kännas lite skumt imorgon när jag inte ska ge mig iväg.
 
Ja, en riktig helkväll var verkligen kul och jag landade inte i säng förrens vid halv tre-tre nånting.
Efter några timmar vaknade jag sen och inte var jag bakis inte, är lite konstigt på mig det där. Jag drack rätt mycket, blandade hej vilt och hade varit igång hela dagen lång, började dricka redan vid fem och ändå var jag inte det minsta bakis igår. Jag brukar vakna med en rätt rejäl huvidvärk men inte igår, då när det liksom annars fanns skäl för det :P
 
 

Vemodigt

Igår var det sista dagen på "Klara Livet", vart dessa 22 veckor tagit vägen kan jag inte svara på, shit vad det har gått fort.
Men det är klart, tiden går fort när man har roligt och roligt är ett bra ord till att beskriva hur vi haft det. Denna grupp människor har verkligen trots alla sina svåra bagage kunnat skratta mycket, nåt jag oxå har rätt lätt för så gillar det jag :)
Igår var det såklart en känslosam dag, mina känslor var blandade; glad över att jag trots allt har orkat mig genom hela kursen, skönt att bli ledig nästa vecka så jag kan vila ut, tomheten efter hela grejen o framförallt alla underbara människor man nu inte kommer träffa på samma vis.
Ja, jag som är blödig hade tårarna i ögonen men jag var då knappast ensam om det.
De hade ordnat en riktigt pampig avslutning, alla var finklädda, det var en riktig festmåltid vi fick. Kockarna hade lagt fram jättefiint på våra tallrikar, varmrökt lax, god romsås och potatis. De gick sen och serverade, ja hemskt fint som sagt. Efterätt fick vi också, hallonpaj och fruktsallad o glass till mig och Terése som då ska ha glutenfritt.
Vi fick underhållning, en jätteduktig trollkarl, imponerande och han var jätterolig så där tjöt vi i skratt :)
Och efter det där kom verkligen det sorgliga, ledarna kallade fram en och en, vi fick en varsin ros, ett fint intyg och så det finaste faktiskt, ett papper där var och en i gruppen har skrivit en kommentar om var o en.
Detta hade dem rullat ihop så det var ett fint upplägg liksom.
När jag sen såg alla dessa fina kommentarer blev jag då tårögd igen, dessa skulle vi inte titta på förrens vi kom hem.
Ja, vad ska man säg om allt detta fina? Underbara människor jag genom denna kursen har hittat, superfina vänner jag numera står väldigt nära <3
Endel kommer jag givetvis fortsätta ha kontakt med och om 3 månader är det återträff inne på skolan.
Ledarna har varit toppen och även dem kommer jag helt klart att sakna, de fick en varsin dörrkrans som jag hade samlat in pengar till, de som mamma gör alltså. Uppskattade presenter för de blev enormt glada.
 
Detta har varit så lärorikt och givande och alla människor skulle nog egentligen gått en sån här kurs då man verkligen får jobba med sig själv, bearbeta sitt bagage osv.
 
Redan på fredag ska vi, de flesta ses igen. Då ska vi ut och äta och så då på ett av Sölvesborgs uteställen så det blir förutom god mat, god dricka (om jag nu kan dricka men i vilket fall kan ju jag släppa loss liksom) och så lite disko på det. Ska bli skoj! :)
 
Nu är det dax att ge sig iväg för näst sista dagen av den andra kursen jag genom denna kurs gått, (den jag tog ist för praktik) "Socialt företagande" eller "Coompanion" som det också heter.
Ha en bra dag! :)
 

Tandis

Igår var jag hos tandläkaren. Jag var där pga den där hörntanden som "spräcktes" av Borrelian förra vintern. Den provisoriska lagningen de gjorde sist ramlade bort för nästan två veckor sen så jag har haft ont i den sen dess men då jag hade denna tiden sen länge var det bara till att bita ihop.
Jag fick typ göra detsamma igår sen, bita ihop av smärtan men bokstavligen gick det inte på en hel timme.
De ska nu försöka laga den men då det som sagt inte är ett vanlig hål blir det lite knepigt. 
Jag hade tiden tjugo i åtta så tänkte jag hade goda marginal att hinna till skolan som vanligt, bussen går tio i nio ifrån sta´n. Det var precis så jag hann så var alltså där inne i en hel timme.
Jösses vad jobbigt det var, de spände upp käken med nån ställning, den lossade två ggr, de fick röntga ett par ggr för att kolla så det inte påverkat själva käken osv osv...Allt detta då utan bedövning. Detta är inte min vanliga tandläkare (utan en mycket mycket bättre) eftersom det är akut fick jag honom men min har aldrig sagt att det kan vara knepigt med bedövning på mig, han menar alltså på detta, pga mina nervsmärtor så han vill helst inte ge det.
Jag  har inte behövt så mycket sånt de sista åren men tycker ändå att min skulle sagt nåt om detta.
Iaf klarade jag det men det kändes då! Han lade på medicin, nån form av bedövning i tanden när han var klar. Ja, klar och klar, ska dit den 21 igen för klar blev han inte igår. 
Jag hade trots den där salvan ont och nästan i hela munnen, så det var jobbigt i skolan igår. Mitt öra gjorde också sitt till så igår när jag hade slutat var jag totalt slut, somnade ett tag där på eftermiddagen och det var tur det för inatt har det inte blivit så mycket sömn.
 
Jag har jätteont och det är alldeles svullet. Jag skulle knapra Ipren som är lite antiinflammatorisk men det tål jag ju inte så får ta Alvedon istället.
Bedövningskrämen jag igår fick släppte nog helt igårkväll för fick ondare och ondare.
Och ja, bitta ihop riktigt kan jag fortfarande inte. Tugga på den sidan är helt uteslutet och värker gör det.
 
Blir en lång dag i skolan men näst sista ju så vill bara iväg och måste helt enkelt.
 
 

Världens bästa pappi

Idag är det då fars dag, en dag som egentligen är handlarnas dag men faktum är att det ju är en dag då man verkligen ska uppskatta sin far. Detta är nåt man givetvis ska göra alla dagar om året, jag gör mitt bästa för det iaf.
Men då en dag som denna så är det ju bara pappa som ska vara i fokus.
Min pappa är helt klart världens bästa pappa, jag är så enormt glad och tacksam för honom.
Han är alltid den där lugna, trygga, stadiga klippan man har bakom sig. Han finns alltid för mig och mina syskon. Han är BÄST! <3
Jag älskar dej pappa, nu och för alltid <3<3
 
Jag kan räkna upp alltför många i min närhet som faktiskt har en dålig relation till sin pappa (min pappa hade ju inte den pappa som han själv är) och kan bara lida med dem för ens föräldrar ska ju va de där man alltid kan räkna med. Som mina.
Jag har en nära vän som brukar tala om för mig att hon önskar hon hade haft mina föräldrar och för ett tag sen fick jag reda på hur hennes barndom egentligen varit, jag trodde knappt mina öron. Men förstår varför hon alltid ville vi skulle va hemma hos mig i våran ungdom, och förstår varför hon alltid tyckt så hemskt mycket om just min pappa, ja mamma också såklart men just hennes pappa har varit svår mot henne. Jag kan fortfarande känna dåligt samvete över att jag faktiskt borde förstått och märkt det hela men inte gjorde jag det.
Jaja, där är bara ett exempel på att jag idag verkligen ska uppskatta det jag har.
 
Kom visst in på lite jobbiga saker här men detta om henne är nåt jag ofta numera har i bakhuvudet.
Det är också ett antal på kursen som haft enormt jobbiga relationer med just sin pappa så eftersom vi pratat mycket om det är jag verkligen ännu mera glad över min. Ja, ni förstår min poäng här :)
 
Och som jag brukar säga, jag hade verkligen inte suttit där jag sitter idag utan min pappa och min mamma<3<3
 
Jag fixade frukost till de bästa imorse och senare blir det uppvaktning med tårta och paket, väntar till mina syskon kommer. Tyvärr kan ju inte storayster komma hem så hela familjen blir inte samlad idag ,men till jul :)
 
 
 
 

Trötter

Sen vi ökade upp tiden på kursen har det blivit jobbigare, så klart. Det blir långa dagar och fastän att det då är givande tar det mycket på krafterna. Jag hade ju redan innan rätt långa dagar med tanke på restiderna jag har.
Det svider i mig att jag inte orkar så mycket som jag vill. Men får glad över att jag faktiskt ändå orkat vara med hyfsat mycket, i sin helhet.
Idag är jag dock hemma för jag är verkligen trött. Medicinerna jag äter nu gör sitt till och så har dagarna på kursen denna veckan varit rätt intensiva.
Jag hade Melwin inatt och när jag hade vinkat av honom imorse kröp jag ner under täcket. Sov i över tre timmar!?
Ja, jag var nog i stort behov att få mera sömn.
Pluttefisen vaknade redan halv sex imorse och då med; "Har du sovit gott Malin", "nu är det nog dag", "klockan är halv tio"...Ja, munnen går i ett och kan man annat än le fastän man då är jättetrött :)
Vi låg kvar och myste lite och sen fortsatte vi vid teven, "Dora" är en av hans favoriter  så vi satt under en filt, han, jag och grisen. Ja, han har fått dille på en av mina grisar, den tjockaste jag har i samlingen. En mjukisvariant som är knallrosa, han är helt inne på rosa nu så :P Kan han ha blivit "smittad" av mig tro? Haha! Många som är inne på den linjen iaf ;)
Denna ska ligga emellan oss när vi sover, han ska sen stoppas om i min säng när Melwin åker, där ska grisen ligga till nästa gång han sen kommer till mig. Härliga unge <3
 
 

Massage

Idag fick vi massage. På den skolan där vi går är det lite olika utbildningar och friskvård är en av dem, där endel då inriktar sig på massage.
Det var de här som masserade oss, vi kunde välja mellan rygg eller ansikte och jag valde ansikte. Då jag ofta har mycket huvudvärk tänkte jag detta kunde vara skönt och det var det absolut. Super duper skönt! :)
Vi fick reda på att man kan boka in sig där sen när vi slutat med, 100 kr för 35 min, ska då jag göra då och då. Billigt och som sagt skönt så visst kan de sin sak redan.
Och som jag trodde så försvann en hel del av min huvudvärk.
Så det var ett bra sätt att börja dagen på för jag hade min tid redan efter frukosten.
Sen flöt dagen vidare och lika trevlig som alltid.
Tänk att det redan är näst sista veckan, som jag kommer sakna allt där och alla fina människor.
Men har helt klart fått nya kompisar som jag kommer fortsätta att umgås med.
 
Imorgon ska jag och ett par till laga mat till resten av gruppen. När vi var sjuka en dag så ordnade de andra detta som en överaskning och nu ska vi bjuda igen.
Skolan står för både maten och kök så det ska göras där, trevligt och att en av dem i min grupp är kock gör ju såklart inget alls :P
Det blir biffar på lökbädd, hasselbackspotatis, gräddsås med gorgonzolaost i.
Och äppelpaj, smulpaj. till efterätt. Den ska jag stå för, mina pajer är jag lite känd för så får hoppas de går hem lika mycket imorgon då då :)
 
 
 

Drömavbrott

Jag drömde härligt inatt, de nätterna är rätt få känns det som så det gillas.
Men så ringde larmet och då skulle jag just göra ett viktigt val, så kom av mig och minns inte alls vad det hela handlade om. Retsamt men så länge det är en bra känsla om det gör det såklart inte så mycket :)
Men ibland vill man ju bara komma ihåg för att det nånstans finns lite i ens undermedvetna, är ni med på hur jag menar?
Därför har jag svårt för att bara släppa det, kanske det klanar under dagen :)
 
Dax för näst sista veckan på kursen, kan inte fatta vart alla de här veckorna tagit vägen. Kan känna seperationsångest för det är så hälriga människor i vår grupp, visst lär jag absolut hålla kontakten med flera stycken men det blir ju ändå inte samma grej.
Ja, jag kommer sakna hela den där biten helt klart!
 
Ha en bra måndag för det ska jag ha!
 

KRIS, syobesök, alla helgona

Idag åkte vi till Bräkne Hoby, med kursen Socialt företagande.
Vi var på folkhögskolan där och träffade två män från KRIS, kriminellas revanch i samhället. De var jättetrevliga att sitta och prata med och så spelade vi ett väldigt givande spel. Vi skulle slå med tärningar och ta kort därefter, kort med frågor på som då var och en skulle besvara, kunde t.ex va; "Nämn tre avgörande val du gjort i ditt liv, berätta"...osv. Jätteintressant och man fick verkligen tänka till på endel.
Ja, det var en givande och trevlig dag :)
 
Igår var det en hemmadag från kursen, vårt egna beslut faktiskt då vi allihopa (är bara 4 kvar på Soc företagande) var helt slutkörda och allmänt hängiga.
Så jag var hemma och bara slappade fram till eftermiddagen då jag skulle träffa en syo. Alltid bra att bolla lite tankar med en sån. Jag är inne på en omvårdnadsutbildning, bli undersköterska och sen inrikta mig på barn.
Det finns flera olika skolor relativt nära men kruxet är att det hänger i luften, min aktivitetsersättning från FK går ut vid årsskiftet, jag har ansökt om ny men blir det inte godkänt vet jag inte alls hur det blir med skola och allt.
Så nu ska jag jobba på att jaga dem på FK för att få ett beslut fortare, inte lätt att ansöka till en utbildning om jag inte ens har nån försörjning. CSN går ju knappt att ha o göra med och absolut inte i mitt fall då jag inte kan säg hur mycket eller hur länge jag kan orka.
Så min förhoppning är att det blir förlängt, att jag kan börja en utbildning, fullfölja den och på så vis komma mitt stora mål ett steg nämre.
 
Då är det alla helgonahelgen nu, en helg då man såklart tänker extra mycket på alla de man har förlorat. Jag kan bara konstatera att jag har många fina skyddsänglar bakom mig <3
Imorgon ska det bli middag inne hos Christian, hans mamma, mina föräldrar, Maria och Anton ska dit. Trevligt :)
 
Ja, det var en uppdatering ifrån mig.
Ha en fin helg!


 
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0