Kalkonmiddag
Igår var jag och mina föräldrar på kalkonmiddag, hos Carola.
Lena, hennes mamma, fyllde år igår och Carola har hört goda rykten om just mammas kalkonmiddag så hon frågade mig för några v sen om vi tillsammans skulle fixa det hemma hos henne, en överaskning till Lena. Hon har ju svårt för att fixa allt själv och kalkon har hon aldrig stekt så ville ha hjälp.
Såklart var vi på den idén :)
Dock fick Carola avslöja det hela för Lena då hon började prata om nåt annat att göra som igår. Så dem visste om det men vi fick det lika trevligt för det.
Dock fick Carola avslöja det hela för Lena då hon började prata om nåt annat att göra som igår. Så dem visste om det men vi fick det lika trevligt för det.
Det är jätteskönt att vi nu bor så pass nära varandra.
Carola bor sen i Karlshamn så inte så långt dit heller. Det är verkligen en underbar människa, trots alla sina problem är hon jämt strålande glad och pratglad är hon, ja hon är verkligen det bästa utav Lena och Rolf :)
Middagen blev hemskt uppskattad, utav oss allihopa och det blev en jättetrevlig helkväll hos Carola.
När jag väl blir bra i mitt knä igen ska jag ta tåget till Carola så vi tillsammans kan göra sta´n lite. Karlshamn har aldrig varit en favvo hos mig men nu är det ju den närmaste så får jobba på det :P
Fina lilla Anita
Idag är det på dagen en månad sen vår värld förlorade en underbar människa.
En hel månad sen jag pratade med Anita för allra sista gången. Känns som igår!
Allt gick så himla fort så det är svårt att ta in fortfarande och helt overkligt liksom.
Jag har känt henne i över tio år, på de åren kom vi väldigt nära varandra, hon blev som en bonusmamma till mig. Har i tio år pratat med henne nästan dagligen och varit hos henne flera ggr i veckan.
I fredags var jag på begravningen och såklart var det jättejobbigt, men trots det totalt önödiga och obehagliga där så var det en fin cermoni.
Ja, denna fina lilla tant som bara blev 67 år gammal kommer för alltid ha en stor plats i mitt hjärta och banden vi knöt när vi blev grannar komma också för alltid finnas kvar. Anita har det bra nu och framförallt slipper hon alla bekymmer för av den varan har hon haft mycket.
Trots alla problem hon hela sitt liv haft, både psykiska och fysiska så tog hon mig under sina vingar, hon brydde sig så himla mycket om alla de hon höll av.
Hon hade sagt till ett av sina barn att det bästa med deras flytt till Lister var att hon fick en bonusdotter i mig...Ja, de där banden oss emellan var som sagt väldigt speciella.
Vem ska jag nu sitta och måla med?
Vem ska jag ringa när det egentligen är Anitas röst jag vill höra?
Vem ska jag sitta och bara småprata och dricka kaffe med de dagar jag egentligen vill till Anita?
Vem ska jag sitta och bara småprata och dricka kaffe med de dagar jag egentligen vill till Anita?
Gud vad jag saknar dej min fina lilla tant Anita <3<3
Plocka ner, plocka upp, sortera in, sortera ut...
I helgen som gick så kom mitt sista grej hit så ännu flera lådor med andra ord. Drömmer snart mardrömmar om dessa bananlådor haha ;P
Och i allt detta skulle nu min jul ner också så jag har slängt ner allt det, vilket var rätt så mycket förstås och så då slängt upp annat. Jag gallrar en massa, ja faktiskt ;) Ja, jag har endel att göra kan man säga.
Det börjar helt klart likna nåt bra nu igen, mysigt med lite ljusare vårgardiner men så blir det ju lite mörkt utan stjärnan och ljusstaken i fönstren ju. Måste hitta nån fin hängande fönsterlampa tänkte jag för dem jag har nu passar inte jättebra. I det ena fönstret funkar det men i det andra får den inte plats riktigt.
Jag trivs bra i min lilla lya och jag bara väntar på att få kunna slippa kryckorna så jag liksom kan utforska det hela lite bättre, vet ju knappt hur restan av min gata ser ut.
Ja, det flyter på och även mitt knä rullar i rätt riktning så snart kan jag nog äntligen gå bra igen. Väntar och väntar! Än har jag inte fått något svar av den MR som gjordes, tycker nästan jag borde fått det nu så ska ringa Ortopeden imorgon. Tror visserligen att miniskern klarat sig för som sagt så blir det bättre hela tiden men sjukgymnasten ville ändå att jag skulle prata med min dr om att få ett knäskydd, ett som dem prövar ut på Ortopedtekniska. Kan nog hjälpa för när jag belastar knät mycket, som när jag går på det så viker det sig och kuggar över. Därför kan jag ju inte gå utan kryckorna ännu. Tror att ett knäskydd i sånt läge ger mer stöd än dem bandage jag nu har på.
Min lägenhet
Jag har fått önskemål om att visa bilder på mitt nya ställe, så tänkte bjuda på lite av det då så håll tillgodo Linda :)
Bor alltså i en etta med sovloft och pentry.
Det är på markplan, som tur är!
Jag är inte klar ännu men det tar sig och jag stortrivs. Gillar läget och väntar på att kunna slippa kryckorna så jag kan gå och se mig omkring bättre. Helt ny by ju så spännande :)
Jag har tagit bilder från lite olika vinklar och på endel har jag en vit fläck jag inte kan hitta någon logisk förklaring till...Rätt häftigt, kanske det är som så att jag inte bor helt själv? Är det nån som huserar på mitt loft? Kanske tur att jag inte kommer upp där haha ;P
Har ni sett vilka fina tavlor jag satt upp där ovanför hyllan? Haha, fick ett förslag om att sätta in foto där och scrappa runt det lite, för ramen har jag ju;)
Som sagt är det bara ett pentry med två plattor och så har jag fixat en liten ugn också. Klarar sig rätt bra på det tror jag :)
Här såg jag den där fläcken första gången, där ovanför gardinerna.
Loftet är rätt stort säger dem för själv har jag inte ens kunnat gå upp dit. Blir nog mest som förvaringsplats då jag inte kan med den där trappen riktigt, även när mitt knä är bra igen så är ju mitt högra ben lite si sådär så vill just inte springa där för ofta. Men saker har jag gott om och då även massa lådor så bra att ställa undan allt på.
Här syns den där fläcken igen.
Medan det inte syns nåt alls här, för det där vita som är ovanför tomtarna är efter en tavla.
Konstigt alltså!
Kanske det är som du sa Linda, att Anita vill va med på ett hörn. Ja, det är en tanke jag tycker om iaf <3
Kanske det är som du sa Linda, att Anita vill va med på ett hörn. Ja, det är en tanke jag tycker om iaf <3
Ja, nu vet ni hur jag har det, är alltså ett rött hus med två lägenheter så en i varje ände.
Och så ligger det då granne med mammas och pappas nya hus.
Perfekt!
Första veckan på 2013
Jösses vad tiden går, en första vecka på 2013 är nu här.
Vi började, eller ja den andra, med att fira Martina och Jimmy som fyller år samma dag, lika gamla är dem med så rätt häftigt. Trevligt att för en gång skull kunna fira med dem på deras dag :)
Sen har första veckan såklart präglats av mycket umgänge med just Martina och dem. Folk har kommit och gått, alla som vill reka in nya stället, träffa Martina och dem osv. Full rulle just hela tiden.
Jag har också fått sticka iväg på en MR av mitt knä, måtte miniskern vara hel! Sjukgymnasten har jag också träffat och det hela med mitt knä går framåt men sakta. Segt elände men det går på rätt håll iaf.
Jag har också träffat Anitas man och en av hennes döttrar, jobbigt det där besöket måste jag säg. Jag har liksom aldrig varit där om inte Anita varit där.
Sen är det då flytten, ja det blir aldrig riktigt klart känns det som men det nya är toppen. Stortrivs och när allt bara hunnit lägga sig blir det ännu bättre.
I lördags kväll var det sen dax att vinka av storasyster med familj, det där blir just bara jobbigare och jobbigare känns det om. Så trist med det långa avståndet oss emellan. Och nu dröjer det ett bra tag till nästa gång, alltför länge liksom.
Idag är det sen då hela tio år sedan vår värld förlorade fina Ola, alltför tidigt och alltför tragiskt. Tänker extra på honom idag!
Ja, det var en sammanfattning av min vecka.
I dagarna väntar jag på ett svar av röntgen, ska träffa sjukgymnasten igen, gå på begravning. Usch ja, inte konstigt att jag är totalt slut som artist. Allt börjar då ta ut sin rätt.
Fick idag ett skoj besked av storasyster så dagen blev ändå lättare :)
