Rastlös
Nu är det en veckan sen jag vurpade och tyvärr går det väldigt sakta framåt.
Det har helt klart blivit bättre i mitt ben, ja emellanåt iaf. Jag får fortfarande äta hemskt starka värktabl, kan trots det inte sova med nån reda, svullet är det, snett och allmänt hopplöst är det också.
Jag har fortfarande inte fått nån tiid för återbesöket och innan dess fick jag absolut inte belasta det. Mina armar och framförallt mina handleder (särskilt den opererade) tar stryk av kryckorna, fastän jag är van.
Så jag kan just inte göra så mycket om dagarna, vilar mycket och sover lite emellanåt.
I lördags var jag som först utanför tomten då jag var iväg lite. Var senare hos Helen och Manne där jag även fick träffa Nina, länge sen sist så ville så gärna och ville såklart även träffa lilla bebisen igen :) Var supertrevligt men igår var det inte lika trevligt då jag fick betala för det hela. Mitt ben var extremt svullet och bråkade mer än vanligt så det blev nog lite för mycket helt enkelt.
Måste tänka mig för så jag inte gör det värre men det är jobbigt att bara ligga hela tiden, även om det är det skönaste för benet och hela kroppen.
Jaja, det hade kunnat sluta värre och jag får verkligen vara glad och tacksam för hur det gick, det hade ju t.ex kunnat va helt brutet. Jag hade kunnat slå i huvudet i stenkanten runt rabatten, låg alldeles intill den eller hade jag ju lika gärna kunnat ramla på andra sidan och rätt ner i dammen fast det är klart, simma kan jag ju så kanske jag inte hade slagit mig alls då ;P
Kommentarer
Postat av: Terese
Usch vad jobbigt för dig! Får verkligen hoppas att det blir bättre snart, förstår om det blir långtråkigt och jobbigt att inte kunna göra nåt.
Stor styrkekram till dig!
Trackback
