anglavingarochappelskruttar

I fredags var det en lång och både jobbig och trevlig dag.
Jag var hos advokaten på morgonen och det gick bra. D var oxå där och han var såklart lika glad som mig över hur det vände för oss. Nu blir då allt inställt men min advokat ska försöka få genom ett skadestånd för min del, dock är det svårt när personen ifråga är avliden så får se hur det går med det där. Men hur som helst så har jag i tre års tid lidit lika mycket ju så visst hade det varit en skön upprättelse. Några advokatkostander får jag inte betala utan det är brottsofferjouren som går in och gör det.
Jag blev röd då D kom med ett stort paket till mig, det paket som kommit från Spanien och som då hans föräldrar köpt till mig, skrev om det här innan då detta skulle skickas till mig, nu åkte D;s morbror hem från Spanien för att kunna närvara på rättegången så nu fick jag det direkt. Var en superfin ängel, den är handgjord och detta betyder väldigt mycket för mig. Fint minne och jag vet att dem undrade varför HAN lade just halshuggna änglar till mig så sa då att jag ju samlar på det så var väl därför de köpte en ängel just för att de vet hur jobbigt det var för mig när han gav mig det.
Detta visar ju oxå att de faktiskt tyckte om mig ända till slutet, jag har ofta tänkt på hurvida de ogillade mig för att jag drog in dem som jag gjorde men D sa oxå att jag skulle veta att de sa att de inte ångrade nåt för de kunde iaf trösta sig med att de gjort vad de kunnat för att hjälpa en medmänniska. Är så tragiskt att de nu inte finns i livet, nu när vi äntligen kommit i mål...Jag kommer aldrig glömma detta fina par alltså!

Efter det åkte jag då vidare tio mil för att hälsa på min kompis G på sjukhuset. Det blev en tuff chock för jisses vad han är sjuk och ser dålig ut. Han har börjat med cellgifter och det tar ju nåt hemskt på hela kroppen, han är verkligen dödsjuk men han orkade med att jag hängde där ett par timmar och han ville tom väck från rummet lite så vi var nere i cafeterian dock var det inte länge han orkade det. I allt orkar han iaf fortfarande skoja för han dök mig om att jag nu fick skylla mig själv och hålla till godo med en halvtaskig sjukhusfika ist för den trerätters han velat bjuda ut mig på...Innan han blev sjuk har ju han länge velat gå ut med mig, han har ju gått och blivit kär i mig men jag envisas med att hävda att jag nu bara ska vara singel och sådär. Visst tycker jag hemskt mycket om G, vi har kommit varann nära den sista tiden och han har verkligen visat vad det vill säga att stötta mig i allt med HONOM. Så visst är då detta med hans sjukdom ett hårt slag...Fick idag reda på att han blivit ännu värre här under helgen, han orkade knappt prata så då är det illa. Lider så med honom och tycker det är så orättvist!
Men han sa åt mig att nu bara fira i helgen fastän att han inte kunde va med mig...Han är så glad för min skull och nu slipper han som han sa att oroa sig för hur jag klarar mig och hur det går med allt. Ja han är så himla omtänksam denna kille och en toppenkompis utan tvekan!

Så många timmar senare var jag sen då i mina hemtrakter igen men åkte inte hem utan direkt vidare till min bror och hans familj som hade ordnat en massa för min skull då vi skulle fira det hela. Var en trevlig kväll och firade gjorde vi :P Jag sov över, mitt gamla rum står fortfarande till mitt förfogande där då :)
Så kunde ju oxå passa på att bara mysa med mina goa brorsöner!

Var sen hemma och mer eller mindre bara vände igår för sen var det dax att fira igen och då hos min lillasyster där det var ett gäng av våra gemensamma kompisar. Hade superskoj!

Så tack till alla er som gjort min helg och som firat med mig! :)
/Cornelia