Fel diagnos
Idag var det dax för ett besök på sjukhuset. Åkte redan vid lite över sju och var hemma nämre fyra så blev en lång dag vilket helt klart känns nu.
Var först på MR med kontrast för min mage, sen blev det gastroskopi och ett besök hos den dr som opererade mig nu sist.
Allt med magen ser okej ut, skönt! Så nu kan jag återgå helt till min normala kost och dra ner på mina mediciner.
Sen fick jag snittet omlagt, de tog ju stygnen förra veckan men då endel strulade lite så tejpade de lite. Lite av det är mer svårläkt än de andra så de tvättade det och sådär. Jag har alltid haft dåligt läkekött, nåt som tydligen är vanligt hos personer med struma.
Min dr lade märke till min lindade handled så ifrågsatte det där, jag sa att det bara var en stukning enl mig själv och då ville han ta en koll när jag ändå var där. När han sen fått bort mitt bandage ville han ha mig till röntgen igen då han misstänkte att det var värre än en stukning, antingen en spricka eller rentav ett brott.
Så fick traska neråt där igen och sen var det upp till läkaren igen. Det var en spricka, så min diagnos var tydligen lite fel :P
Detta skulle egentligen gipsas men är för sent, finns en risk att benet växer ihop fel när det gått så pass lång tid efter det hände.
Jag fick ist på ett rejält bandage och sen en skena som gör att jag inte kan vicka alls på handleden, får inte röra varken fingrarna eller själva underarmen, på minst två veckor. Jobbigt!
Sen när jag väl var klar med mitt gick jag upp till min kompis G. Hans mående går lite upp och ner men tyvärr mest ner nu, han har böjat få ont både här och där och även en stor påverkan på hans lungor, vad detta beror på får han reda på imorgon då han ska träffa en specialist och göra en massa undersökningar.
Vi kan bara fortsätta att HOPPAS! Men tyvärr har jag onda aningar...Jag hoppas jag har fel!
Alltid lika trevligt att träffa honom iaf trots dessa olyckliga omständigheter. Som tur är har han sitt glada humör i behåll och han är då lika pratglad som vanligt så vi babblade på :P
Han lade mer än en gång fram hur mycket jag betyder för honom och hur kär han är i mig, han är så söt så :)
Jag om nån vet ju hur illa det där sjukhuskaffet smakar och jag vet att oxå G tycker det, han är lika tossig i kaffe som jag så han brukar beklaga sig över detta, därför tog jag idag med en stor termos riktigt kaffe till honom, nåt som verkligen blev uppskattat :) Så vi passade på att sörpla i oss kaffet också såklart ;P
Och efter typ två timmar hos G var det åter igen dax att sätta sig på tåget.
Sen var det hem ljuva hem efter två timmar, man blir ju helt slut av sjukhusmiljön så var skönt att kunna landa hemma, lagom till nybakta bullar och kaffe :)
/Cornelia
