anglavingarochappelskruttar

Idag åkte min storasyster, hennes sambo och min urgullige pussgurka hem och saknaden är redan stor!
De har varit här i över två veckor och det har såklart varit full rulle här i huset, precis så som det ju ska va med en femåring i huset men snacka om att det nu är tomt och såå tyst här då.
Det blir verkligen stora kontraster.

Studenten jag var på i fredags var himla trevlig men fick en mindre trevlig natt där sen, hade rejäla magknip som jag kände av redan där på festen, fick det efter maten men tänkte inte så mycket mer på det sen.
Men så var det som sagt en tuff natt, var uppe och värmde min kära ärtkudde flera ggr och tog Alvedon som inte hjälpte mot magvärken men ändå. Var helt slut igårmorse men fick i mig en smörgås till frukost, som dock kom upp nästan direkt då jag sedan kräktes.
Och som vanligt fick jag i samband med det hemskt ont sen och svimmade i ett. Och sprang en hel del på toan så gårdagen var hemsk och eftersom vi inte visste om det var nån magsjuka jag dragit på mig höll jag mig ute i stugan min för att minska risken om att smitta ner de andra, särskilt storasyster och dem då de ju åkte idag sen då, ingen hit med en magsjuka i 70 mil i bil.
Men det lugnade ner sig på mig sen och natten var lugn så kom på att det måste varit maten från studenten jag reagerade på, åt där en hemmagjord potatissallad, god men den var rätt flåtig och innehöll mycket olja. Olja och fett har jag blivit känslig för sen jag gjorde galloperationen. Jag kan ju nästintill kräkas av bara frityrlukt så det var säkert den där salladen jag fick lida för.
Det är vanligt förekommande just efter gallop, att man blir känslig för flåtig mat och sådär har jag hört. Likaså ägg men det har dock inte jag märkt av direkt.

Idag mår jag iaf bra bortsett från att jag är helt mör i kroppen, svimmade ju som sagt en held el igår och föll rätt illa på toan så är mör även efter det då. Fick en bula i huvudet och slog i min rygg så det känns men som tur är så är jag extremt lealös när jag svimmar för det blir oftast räddningen när jag t.ex trillar för kroppen är ju då helt avslappnad. På så vis klarar jag mig ändå relativt bra.

Var så gulligt imorse för när jag kom in så kom min pussgurka och lade armen runt mig och frågade om jag nu mådde bättre....han är så söt den lille ungen och jag önskar så att vi bodde närmre varandra.