anglavingarochappelskruttar

Nej jag har fortfarande inte hört ett ord av G, skickade ett mess innan idag men fick inte nån form av respons på det. Illa och som sagt, ynkligt att han inte ens kan prata med mig för vad har jag egéntligen gjort?!
Jag saknar honom så hemskt och detta gör verkligen ont i mig för hur som helst så betyder han ju så mycket för mig och mitt hjärta tog han för länge sen, och så slutar det såhär. Fan alltså! :(

Detta påverkar verkligen mig ska jag säga och jag mår verkligen dåligt.
Jag kunde knappt sova inatt fastän att jag som sagt sov hos en vän, grubblar bara en massa. Detta i sin tur gör mig så trött så orkar knappt stå på benen.
Min dr ringde oxå innan och det var då inget kul samtal, mina provsvar hade nu kommit och det är verkligen illa, som aldrig förr så inte konstigt att jag heller inte mår så bra. Detta är allmän påverkning av alla mediciner jag nu tvingats ta för min lunginfl så ska nu under ett tag höja min medicin, menar då min struma medicin. Min mage klarar heller inte av det, reagerar på all korticón och den starka antibiotikan och sen det här jobbiga psykiska oxå ovanpå allt, mitt gamla magsår kommer snart att brista känns det som och ändå måste jag ta mig genom rättegången och hela den biten oxå.

Det är jobbigt och att livet inte ska vara enkelt är rätt uppenbart för mig kan man väl säg.
Alla talar om för mig att de inte kan förstå hur jag orkar men vad har jag för val?!
Rätt om jag bara vill så kan jag ju inte fly från allt detta utan jag måste bara ta mig genom det och så får jag hoppas att jag är människa nog att klara av allt...Skam den som ger sig brukar det ju heta och är det nåt jag är så är det då envis!

Nu ska jag försöka ta och sova tänkte jag. Jag är fortfarande iväg, min dr talade om hur viktigt det är att jag sover och vilar så ska kurera mig lite till här. Som sagt kunde jag inte sova med nån reda ens här inatt så hemma hade det ju inte funkat alls nu då då.

Natti natti, sov så gott på er!
/Cornelia