anglavingarochappelskruttar

Jag tror knappt det går en hel natt utan att jag drömmer nånting, ja drömmer gör vi ju alla alla nätter, men som jag kommer ihåg då och såklart är det bara mardrömmar. Det är verkligen jobbigt!
På vaken tid kan jag ju liksom lägga manken till för att hålla mina tankar och funderingar under kontroll men så är det ju när man sen sover som allt ska bearbetas och hur styr man sånt?
Går det ens att styra?

Tror knappt det eller jag kan inte det iaf. Jag har aldrig haft några större problem med drömmar men att jag typ konstant har det nu är ju inget konstigt alls för det hänger ju ihop med HONOM och allt det. Men inte nog med att de tre sista åren varit en ren mardröm i verkliga livet utan sen ska mina nätter också bli det.

Jag har alltid tyckt att drömmar av alla slag varit intresanta för jag är övertgad om att alla drömmar har nån betydelse eller mening men ibland är de bara jätte svåra att lista ut för vad är meningen för mig? Blir ju bara ännu räddare av hela situationen och på köpet konstant trött...Ja en vacker dag får jag kanske förklaringen eller nåt :)

Jag köpte en drömfångare för bra länge sen, skrev ändå om hur svårt det var att hitta en sån som endel av er kanske kommer ihåg. Trodde nog lite att den faktiskt skulle hjälpa men tveksamt fast visserligen är det ju alltför ofta fortfarande som jag inte sover hos mig där den hänger, får kanske börja flytta runt den :) Nu sover jag på soffan just för att det är lättare att halvligga skönt i den, pallrar jag upp i min säng rasar det lika fort för inte ligger jag stilla direkt.

Inatt drömde jag en massa om den stundande rättegången, innan drömde jag om hur HAN hittade mig och nu fastän jag är helt säker från HONOM fortsätter min skräck för denna vidriga människa och rättegången är nåt jag bävar så för. Min advokat sa häromdagen att jag måste vara väldigt medveten om hur tufft detta blir, visst vet jag om det, HAN har ju sin sista chans till att verkligen knäcka mig helt här så det är därför det nu kommer fram det ena värre än det andra, falska anklagelser, ren smutskastning osv. Jag vill ju bara få ett datum och det snart så jag kan slippa det sen...! Blir ju ändå inte av med det så lika bra att få det gjort så jag slipper denna långa väntan, fast på ett sätt så är ju HAN där han ska nu, vem vet vad han sen får för straff?

Jag har funderat en massa på hur det kommer vara att sitta i samma sal som HONOM där i rättegången, det kommer bli skitjobbigt och bara jag ser hans ansikte i tankarna mår jag illa så vet inte riktigt hur jag ska klara det men klara det ska jag. Jag kan få genom så vi inte behöver vara där samtidigt, så jag inte behöver se honom och så men då ger jag honom den äran genom att tala om för honom att jag fortfarande är livrädd för honom, det vill jag inte så därför har jag sagt att vi ska va där samtidigt. Jag ska fixa det för jag kommer ha så många med mig.
Min pappa sa häromdagen att han kanske får låna en stor buss då det som sagt är många som sagt att de självklart ska hjälpa mig genom detta, det blir 10 mil härifrån också och i ett antal dagar, så mycket vet jag och det gör ju det hela lite jobbigare men som sagt, en bussresa då hade ju varit det ultimata...haha ;)
Bara sen inte alla börjar kräva ersättning för förlorade arbetstider och dylikt hos mig, kan bli dyrt :P

Det är ju tack vare alla jag den dagen/dagarna kommer ha bakom mig som oxå blir min räddning för jag hade verkligen inte klarat det ensam där i rättsalen, är ju skraj som tusan för det där för hur liten kommer man inte känna sig? Och HAN och hans advokat vill ju bara sätta dit mig för allt o inget så tur att jag är bra på att stå på mig och har mål i mun, frågan är ju bara om jag kan det där o då med? Får då hoppas på det!
/Cornelia