anglavingarochappelskruttar

HAN är alltså där han ska vara nu, i häktet. Äntligen!
Han har varit efterlyst länge, ända sedan i början av Juni, så att det var på tiden kan man ju verkligen säga.
Förra helgen ringde polisen mig och sa att jag inte skulle ge mig  utanför dörren så länge jag var i kommunen, de skulle göra nåt form av ett tillslag (mer än så sa dem inte)
Sen visade det då sig att de fått nys om en stuga han bott i, den ligger nära mitt och de var alltså där, dock var inte HAN där men de fick med sig en massa intresanta grejer och de fick även se hur sjukt besatt han är i mig. Det var en hel vägg där med kort på mig, halvskrivna hotbrev osv...Inte klokt!

Sen kunde de spåra honom till Danmark, genom min telefon som jag fick lämna till dem. De har nu två telefoner som är mina.
De kopplade in den danska polisen och det var dem som sedan tog fast honom.
Nu sitter han i häktet tills det varit rättegång, blir nån gång av början på nästa år.
Tänk att jag ska sitta där, i samma rum som HONOM, advokater, domare och allt. Jisses vad nervös jag kommer vara, jag hoppas att det blir en öppen rättegång så att alla de mina kan vara där för att stötta mig. Hela salen kommer väl bli full i såna fall då alla sagt att de tar ledigt från jobb och allt för att vara med mig, snällt!
Jag vet heller inget om hur det går till i en rättegång, vem betalar min advokat, vem väljer den till mig, hur lång tid tar den osv...? Detta är såklart sånt som jag kommer få reda på men redan nu har jag en massa funderingar.
Jag tror att det är som så att den som blir dömd får stå för rättegångskostnaderna men vet inte säkert.
Det finns ju iaf inga tvivel om att han blir dömd då jag har så mycket på min sida, vittnen och mängder av bevis. Det känns iaf skönt. Han har då olaga hot, stöld, olaga intrång, djurpålgeri, trakaserier m.m på sig.
Det enda jag har emot mig är den där "svåra misshandeln" han har anmält mig för men har vittnen till den oxå och det var ju faktiskt bara självförsvar, är visserligen medveten om att jag kanske egentligen inte hade behövt sparka på honom så många ggr jag gjorde men jag var så arg och så rädd.

Han drog upp den här händelsen nu när han blev tagen, han ville väl sätta dit mig men genom att dra upp det sätter han ist sig själv i klistret då han med det medger att han varit inblandad i det hela längre än vad han sagt. Jag trodde ju att det var han som hängde sig som jag slog där men så var det alltså inte. De är enäggstvillingar så de ser precis likadana ut.

Ni anar inte vad det hela känns skönt nu alltså, jag behöver inte längre vara livrädd för honom, behöver inte vara rädd för att han ska hitta mig osv. Jag har heller inte fått nåt mer brev eller samtal så än verkar det vara lugnt på den fronten, vår teori om att det är nån mer inblandad. Detta är nåt vi tror pga att HAN postat brev från de alla möjliga orter samtidigt som han haft koll på mig hemma omkring, helt omöjligt ju.
Polisen har haft två andra personer inne på förhör men de har inga bevis för nåt än så länge. Så visst är jag fortfarande lite rädd och sådär men ändå, det största hotet är ju borta så kan ändå andas ut.

Sen är jag ju medveten om att han kommer vara ute relativt snart igen, beror ju på vad domen blir men inte lär han få fängelse för någon längre tid, kanske psykvård eller nåt. Det återstår ju att se.
Och sen tänker jag som så, att när han blivid dömd vill han väl verkligen döda mig så hur gör jag då? Men den tiden den sorgen.

Just nu jobbar jag på att bearbeta allt, ladda inför allt som komma skall, blir tufft när allt ska fram och ältas om och om igen. Men jag ska klara det då jag klarat det här så länge.
Han ska bara inte lyckas att knäcka mig helt!

Och min glädje över att han är fast kommer inte att rubbas vad som än händer nu.
Detta har jag firat i helgen :)

Ja, detta var lite om allt. Hoppas jag kunde stilla eran nyfikenhet endel iaf. Jag har inget emot att ni undrar endel omkring detta så sålänge jag kan svara gör jag det. Jag står ut med alla funderingar alla omkring mig har så det är lugnt.
/Cornelia